Normbrytande nyheter
Folkomröstning eller inte? Den frågan har på vägen mot en ny EU-grundlag kommit att bli nästan lika viktig som innehållet i själva grundlagen. Det handlar om demokrati och om risktagande. Unionens ledare följer oroligt hur opinionsläget utvecklar sig.
Nydisputerade statsvetaren Leslie MacNish sitter med dagens tidningar på ett studentkafé i skotska Glasgow. Hon suckar när hon ser Tony Blair på The Guardians förstasida.
Utkastet till en ny konstitution för EU är egentligen ganska tydligt. Tydligt med vilken väg unionen ska ta i framtiden. Kursen ska rätas ut och gå i en federalistisk och nyliberal riktning. Fri handel och konkurrens är prioriterat. Politisk likriktning likaså.
Folkomröstning eller inte? Den frågan har på vägen mot en ny EU-grundlag kommit att bli nästan lika viktig som innehållet i själva grundlagen. Det handlar om demokrati och om risktagande. Unionens ledare följer oroligt hur opinionsläget utvecklar sig.
Nydisputerade statsvetaren Leslie MacNish sitter med dagens tidningar på ett studentkafé i skotska Glasgow. Hon suckar när hon ser Tony Blair på The Guardians förstasida.
Det är lätt att måla fan på väggen. Nästan lite för lätt. När EU 1 maj går från 15 till 25 medlemsländer är det en utvidgning som har mycket dåligt stöd bland unionens invånare.
Det är lätt att måla fan på väggen. Nästan lite för lätt. När EU 1 maj går från 15 till 25 medlemsländer så är det en utvidgning som har mycket dåligt stöd bland unionens invånare.
Förra söndagen var det val i Spanien och väldigt många röstade. Människor ville visa att terrorn inte kan stoppa demokratin.
De första dagarna efter terrordådet sa många att det var den baskiska seperatistorganisationen ETA som hade gjort det. Kanske sa några så för att de ville vinna valet?
Varför sa man att det var ETA som hade gjort bombdåden? Det finns två orsaker. Den första orsaken är att människor tror att det är ETA för att gruppen har använt våld förut och för att människor inte känner till hur ETA fungerar i dag. Det andra orsaken är att det finns politiker som vill att människor ska tro att det var ETA.
När spanjorerna i söndags mobiliserade sig till ett rekordhögt valdeltagande var det för att terrorn inte skulle få störa demokratin. Ändå är det precis det som skett.
De första dagarnas ihärdiga skyllande på ETA framstår dessutom med facit i hand inte bara som förhastat utan har också fått en bitter bismak av politiskt rävspel.
När naturliga träffpunkter försvinner, hotas gemenskapen i samhället. Då går känslan av trygghet förlorad. Frågan är om fler lampor och färre mörka buskage är receptet?
© 2024 Stockholms Fria