
Bevakningsföretag agerar polis
En otydlig lagstiftning gör att bevakningsföretag i dag har kommit att utföra allt fler av polisens uppgifter. Ett nytt lagförslag tar knappt upp frågan trots löften från justitieministern.
En otydlig lagstiftning gör att bevakningsföretag i dag har kommit att utföra allt fler av polisens uppgifter. Ett nytt lagförslag tar knappt upp frågan trots löften från justitieministern.
På Basta byter missbrukare ut drogerna mot arbete. Några har ett projekt parallellt med drogfriheten, att komma närmare sina barn. Patrik Johansson är tvåbarnsfar och en av de första lärlingarna på Basta Väst.
Juristen Juan Fonseca från Diskrimineringsbyrån i Stockholm har drivit ett tjugotal fall där privatpersoner har blivit utsatta för misshandel och övervåld av väktare. Oftast läggs åtalen ner.
En sexhundra meter lång mur. Ett antal kommunala tunnlar. Allt prytt av graffiti - laglig graffiti.
Graffitimålare. Anarkistiska tonårsyngel i svarta munkjackor som desperat söker uppmärksamhet eller? Möt Anders - en illegal konstnär.
Göteborg är en delad stad. Segregationen är stark och alla är överens om att något måste göras. Frågan är bara vad.
På islamiska skolan i Gårdsten går man bakvägen till integration.
100 miljoner om året. Det är vad SL hostar upp för att sanera klotter och annan skadegörelse.
- De pengarna kunde man haft roligare - och fått mer kollektivtrafik för, säger Maria Adolfsson.
Klotter på tunnelbanetåg saneras med hjälp av högtryckstvättar. Och medel som är så starka att materialen i klottersaneringshallarna rostar, ärgar och skrumpnar ihop.
Exakt vad medlen i förlängningen gör med vår miljö - och sanerarnas hälsa - är svårt att veta.
Mitt på dan var luften fortfarande klar och muren ännu torr. Av med locket, på med en cap, skaka, testspraya. Perfekt! Fyra timmar senare finns inte en torr yta - allt är översprayat.
Rollern klafsar fram över indigoblå, utstuderat spretiga bokstäver. Döljer och förgör. Lämnar ett smutsgrått brett avtryck, som kölvattnet efter en Finlandsfärja. Äter den tidigare graffitin - för att bereda.
Vi pratar om det offentliga rummet som om det vore stadsmiljöns svar på allemansrätten. Men hur är det egentligen? Är inte huvuddelen av det offentliga redan paxat och ägt? Den strömlinjeformade reklamen tillåts breda ut sig, samtidigt som man begår en olaglig handling om man tejpar upp en lapp på ett elskåp. Tydligast märks kanske spänningen i graffiti-frågan. Mer eller mindre unga och medellösa mot samhällets ordningsmakt och kapital. Lagar och samhällsekonomiska värden som låter högtryckstvättarna tala, mot dem som tar sig friheten att skrika inkognito - via sprayburkar.
© 2023 Stockholms Fria