På söndag 24 april är det premiär för SEAFF, där det experimentella och animerade står i fokus.

– Egentligen är den mesta animerade filmen som inte är kommersiell experimentell, och det blir mest animerad film, men även en del icke-animerad film, säger Alexandra Brixel, festivalarrangör.

Några strikta genregränser har festivalen inte dragit upp.

– Vi har varit väldigt öppna när vi sökt efter filmskapare. Det har varit fritt fram att skicka vad man själv anser vara experimentellt. En del är väldigt berättande medan berättarlinjen är helt upplöst hos andra.

Alexandra Brixel är själv utbildad animatör och tycker att kortfilm är en väldigt fri konstform.

– Det är generöst för skapande. Animerad film är ofta kortfilm, man arbetar med mindre budgetar, då har man chans att testa olika idéer. Kortfilm är intressant i sig, kanske intressantare än långfilm, man blir överöst med en persons tankar.

När jag frågar om experimentfilmer som influerat bredare långfilmer framhåller Alexandra Brixel att kortfilmen är en konstform i sin egen rätt.

– Jag tror att de flesta börjat med att jobba i kortfilmsformat och experimentellt. Men kortfilmen har ett egenvärde. Med animerad film är det inte fokus på att man ska gå över till långfilmsformatet. Det finns olika format för olika typer av berättelser.

Utöver filmvisningar hålls ett frukostsamtal med filmkritikern och animatören Marcin Gizycki. På plats under festivalen är även animationsteoretikern Midhat Ajanovic.

– Han har undervisat på flera animationsutbildningar och är ofta ute i Europa på festivaler. Han kommer att vara där under dagen eftersom han är genuint intresserad och har donerat böcker som vi ska sälja, säger Alexandra Brixel.

Kan du berätta om några av filmerna?

– Det ska bli kul att visa Johan Wik, han är konstnär och jobbar alltid med att på olika sätt porträttera irrationellt våld. Hans nya film heter Seven ninjas, den är delvis baserad på traditionell japansk teater och är visuellt vacker. En annan film som det ska bli kul att visa är gjord av två tjejer från Turkiet. Filmen är animerad och handlar om en tjej som äter middag tillsammans med ett sällskap efter en konstmässa. Där blir hon introducerad i konstvärldens hierarkier.

Går det att se några tendenser i den samtida experimentella filmen?

– Det går att se estetiska och berättartekniska tendenser, men samtidigt är filmerna unika och otroligt olika varandra. Något jag har en känsla av är att det görs mer politisk film i det experimentella filmfacket i dag jämfört med för tio år sedan. Det är till exempel fler filmer som handlar om emigration. Men jag har inte sett något jättetydligt ”det här gör man nu, det här är det senaste”.

Hur ser könsfördelningen ut?

– Könsfördelningen har vi tänkt på, det är en övervikt av män, för det har varit många fler sökande män. Men alla vi som jobbar med festivalen är kvinnor.

Stockholm experimental & animation film festival hålls på Bio Rio. Programmet hittar du på www.biorio.se.