SL:s styrelse beslutade förra veckan om förändringar i taxorna. Beslutet innebär att enhetstaxan tas bort och att priset på biljetter höjs. De nya taxorna innebär att det blir dyrare att resa med SL. Framför allt är det långa resor med enkelbiljetter eller förköpshäfte som ökar i pris. Men även 30-dagarskortet höjs den 1 april, från 600 kronor i dag till 620 kronor. Genom förändringarna räknar SL att spara 140 miljoner kronor per år.

De nya taxorna har dock väckt negativa reaktioner hos många:
– Det är ett stort steg åt fel håll om man vill ha ett miljötänkande och driva rättvisepolitik, säger Ulf Slotte som är aktiv inom organisationen Planka.nu.
Men Jarl Klang som är försäljningschef på SL tror inte att kollektivresandet kommer att minska särskilt mycket med de nya taxorna:
– Inom en zon behåller man i stort sett taxan, priset höjs från 18 till 20 kronor. Och zonerna är så stora att 80 procent av alla resor kommer att ske inom en zon. Det gör att många resenärer upplever det som att enhetstaxan är kvar, säger han.
Jarl Klang tycker att enhetstaxan var ganska bra när det gällde att locka många att resa kollektivt. Nackdelen var att den kostade SL 140 miljoner mer än de nya taxorna, menar han.

Ulf Slotte anser att det är den nya politiska majoritetens ambitioner att sänka skatterna som ligger bakom den nya taxan:
– De nya taxorna innebär en förskjutning från skattefinansiering till finansiering genom avgifter vilket innebär en omfördelning från fattiga till rika. Låginkomsttagarna bor ofta längre från centrum vilket ger dyra resor.
Han berättar att plankningen ökade när SL höjde priset på 30-dagarskortet den 1 mars 2004. Och något liknande kommer att hända igen, tror han.
– Fler kommer att ta bilen eller låta bli att betala.
Planka.nu startades av en grupp syndikalister och har avgiftsfri kollektivtrafik som mål. I nuläget propagerar organisationen för plankning.
Ulf Slotte berättar att ett tiotal mindre kommuner i Sverige redan har nolltaxa för kollektiva resor.
Och även SL har studerat nolltaxa i en studie om olika taxestrategier:
– Antalet resor skulle öka med 20 procent, och de som åker längst sträckor skulle öka sitt resande mest, berättar Jarl Klang.
Han anser dock inte att gratis kollektivtrafik skulle vara motiverat ur samhällsekonomisk synvinkel:
– I dag är resandet till 50 procent subventionerat och genom att öka det till 100 procent skulle man bara få 20 procent fler resande.
– Dessutom skulle de som inte alls reser med SL få höjd skatt, påpekar Klang.
Rickard Wall som är nationalekonom på Gotlands högskola tycker inte heller att nolltaxa skulle vara någon bra idé:
– Det skulle leda till överutnyttjande av kollektivtrafiken. Folk skulle åka kollektivt korta sträckor istället för att cykla eller gå, och det skulle inte vara bra för folkhälsan.
En fråga är hur nolltaxan skulle finansieras. Ett sätt är att höja skatten:
– Det finns en mängd olika uträkningar om hur mycket skatterna skulle behöva höjas och svaren ligger mellan 1 krona och 1,50 kronor per hundralapp, säger Ulf Slotte.
– Men Planka.nu är även öppet för att nolltaxa bekostas genom till exempel höjda arbetsgivaravgifter och med miljöavgifter på biltrafiken.

Men för närvarande finns det alltså inte tillräckligt stöd för nolltaxa. Ulf Slotte tror dock inte att tanken på gratis kollektivtrafik är orealistisk:
– Det har skett en låsning hos politikerna att hälften ska betalas med skatt och hälften med avgifter. Men de borde våga prova, det är en viktig rättvisepolitisk fråga.