Konkurrenssituationen mellan bil och kollektivtrafik påverkas bland annat av hur priserna för bilresor och kollektiva resor utvecklas. Under den senaste månaden har bensinpriset ökat med cirka en krona, vilket kan ha dämpat bilresandet, men den 1 april kommer priset på SL:s månadskort att höjas till 620 kronor, vilket kan hämma SL-resandet. Något som också lär påverka bilresandet är de trängselavgifter för bilresor över tullsnitten som planeras till i sommar.

Men om man ser prisutvecklingen över flera år är tendensen tydlig: SL:s priser har ökat mer än bensinpriserna och även snabbare än konsumentprisindex, KPI.
I början av 1970-talet infördes ett månadskort för kollektivresor. Till en början kostade kortet 50 kronor. Fram till omkring 1990 ökade SL-kortet ungefär lika snabbt som KPI.
Men omkring 1990 började priset på SL-kortet att höjas snabbare, och från 1990 till i dag har SL-kortet ökat dubbelt så snabbt som priserna i stort.
Och trots höjningen av bensinpriset under den senaste månaden har bensinen på lång sikt blivit mycket billigare i förhållande till SL-kortet. I slutet av 1980-talet fick man ungefär 36 liter bensin för ett månadskort, medan motsvarande volym nu är cirka 52 liter.
Att SL-kortet ökat så mycket i pris kan kopplas till de politiska ambitionerna att finansiera kollektivresor med taxor istället för med skatter. 1990 var skattefinansieringsgraden 69,7 procent men år 2000 var den nere på 49,7 procent. Därefter har siffran legat under 50 procent.

Ulf Slotte på organisationen Planka.nu menar att prisutvecklingen har slagit dels mot människor som inte har råd att åka bil, dels mot miljön:
– När man införde 50-kortet var tanken att inflationen skulle göra kortet billigare. Det glömdes bort. Rättviseaspekten har helt kommit på sned.
– SL-taxorna har blivit landstingets instrument att justera budgeten, menar Ulf Slotte.
Han tror dock inte att prisökningarna påverkar resandet med SL särskilt mycket. Stora grupper i samhället har helt enkelt inte något alternativ till SL:
– Väldigt många är utlämnade till att åka kollektivt. De tvingas att prioritera bort andra saker som att köpa kläder åt barnen. Prisökningarna drabbar mest folk i ytterförorterna och bidrar ytterligare till segregationen.

Jarl Klang, som är försäljningschef på SL, håller inte med om att SL-kortet skulle vara för dyrt. Han menar att många reser på SL-kortet i dag och att det därför är tveksamt om priset är någon barriär. Han menar också att SL-kortet inte är dyrt jämfört med motsvarande kort i andra delar av Sverige:
– Om man tittar på kortet i sig är priset lågt jämfört med andra län.