Allmänpsykiatrin brister i hänsyn till patienterna
Allmänpsykiatrin i Stockholms län har årligen kontakt med 56 000 vuxna personer. Förra året gjordes en undersökning där drygt 6 500 personer fick svara på hur de upplever vården. Resultaten är nedslående.
Varje år söker sig 56 000 vuxna personer till allmänpsykiatrin i Stockholms län. Antalet vårdtagare och besök har ökat kraftigt de senaste åren. Detta samtidigt som kvaliteten på vården inom allmänpsykiatrin har försämrats. Förra året gjordes en enkätundersökning där 6 570 personer fick svara på frågor om sina upplevelser av vården. Resultaten visar att många vårdtagare, förutom svårigheter att komma fram på telefon till vårdinrättningarna, upplevde att de blev bemötta med en bristande respekt och hänsyn och att de inte alltid blev trodda. I många patienters fall saknas vårdplaner helt, hela 37 procent av de tillfrågade uppgav att de inte fick ta del av någon sådan. Än mer alarmerande är kanske att det sällan upprättas en behandlingsplanering efter självmordförsök.
Men hur har den psykiatriska vården i Stockholm kunnat bli så dålig?
– Den är inte dålig. Men den har brister. Tittar man på övriga landet tror jag rent av den är bättre än genomsnittet. Men det är bara genom att ta fram bristerna i ljuset som vi kan förändra situationen, säger Birgitta Rydberg, folkpartistiskt sjukvårdslandstingsråd.
– Den här uppföljningen är viktig för att vi ska kunna verka för förändring och kvalitetssäkring. Att börja mäta patientupplevelser och förändringar i vården från år till år är något som inte gjorts lika utförligt tidigare.
På de flesta frågor i enkäten är de tillfrågade patienterna i länet eniga. Men patienterna i norra Stockholms psykiatri har över lag ett bättre helhetsintryck av vården medan de inom psykiatrin i södra Stockholm har svårt att ens komma i kontakt med vårdinrättningarna. Vad denna regionala skillnad kan tänkas bero på kan inte Birgitta Rydberg svara på.
– Varje sektor måste nu granska sina brukarenkäter och se vad som kan göras bättre. Vi vet att en del av personalen är lysande men så finns det en liten grupp som inte har rätt attityd till patienterna, som inte har det rätta empatiska bemötandet.
Birgitta Rydberg menar att psykiatrin som i dag har en budget på 4,2 miljarder skulle behöva ännu mer resurser, trots att Stockholms resurser per invånare är större än övriga landstings. Men framför allt anser hon att det är det viktigt att titta på hur pengarna används.
– Vårdtagarna ska ha större möjligheter att välja mellan olika vårdgivare, de ska kunna rösta med fötterna helt enkelt. Det ska vara en mer lättillgänglig vård och ökade möjligheter att söka för psykiska problem även inom primärvården.
Att antalet vårdtagare inom psykiatrin blir fler och fler menar Birgitta Rydberg delvis har med befolkningsökningen att göra.
– Men det är ju heller inget okänt faktum att fler söker för psykisk ohälsa som depressioner och ångest i dag. Vår folkhälsoenkät visar att det skett mycket med befolkningens mentala hälsa sedan sekelskiftet, säger hon.
Till dem som kommer i kläm och drabbas av dagens undermåliga bemötande och kvalitet inom allmänpsykiatrin vill Birgitta Rydberg säga att det pågår en ganska stor kraftsamling för att förbättra vården och förstärka de psykosociala teamen.
Så du vill säga till dem att de ska hålla ut helt enkelt?
– Nej, men att de ska söka hjälp, för det finns hjälp att få.
[email protected]