Låt oss först som sist slå fast, det råder ingen brist på energi. Solen, den källa som i stort sett all energi på vårt jordklot härstammar ifrån, strålar årligen in 15 000 gånger den energi som mänskligheten använder.
Vi lever i ett samhälle där behovet av energi växer. En efterfrågan på energi i en form som vi människor kan nyttja till transporter, uppvärmning, belysning, drift av processer i våra industrier med mera.
Vad är det då vi använder? Tyvärr är det till allra största delen bunden energi, som solen strålade in för årmiljoner sedan och som lagrats i jordytan i form av kol och olja.
Sedan människan i slutet av 1800-talet upptäckte att vi, bokstavligen, stod på ett skafferi, har vi låtit skafferidörren stå på vid gavel och girigt försett oss med dess godsaker.
Vilka effekter det har på bland annat atmosfären har diskuterats flitigt genom de senaste decennierna. Likaså hur välfyllt skafferiet verkligen är. Kan vi fortsätta att glupskt glufsa i oss, utan en tanke på att lämna något åt de gäster som kommer till kalaset efter oss?

Vindkraft då? Det pratas ibland om alternativ energi. Med det menar vi oftast de icke fossila eller nukleära energislagen. Tittar vi i ett historiskt perspektiv så skulle det ju snarast vara tvärtom! Människan har använt vinden som energikälla i cirka 6 000 år. Det är väsentligt längre än skafferidörren till det fossila och nukleära stått på vid gavel!
Vinden har använts för transporter - seglat har vi gjort länge. Vinden har använts för industrier - som kvarnar. Vinden har använts för bekvämlighet - genom att pumpa vatten. Redan under 1800-talet byggdes vindkraftverk för elproduktion.

Innan vi kommer in på vilka möjligheter vindkraftproduktionen i Sverige ska vi göra en utblick.
Windforce 12, en rapport från Greenpeace, visar på möjligheten att uppnå 12 procent av världens elproduktion från vindkraft till år 2020. I rapporten hävdas att vindkraft minskar den miljöpåverkan vi människor utsätter jordklotet för. Den skapar dessutom sysselsättning och regional tillväxt, minskar fattigdom genom ökad tillgång till energi.
Rapporten konstaterar också att tillgången på energi från vinden är större än hela den globala energikonsumtionen.
EWEA, European Wind Energy Association, har gjort en prognos där man jämför läget i dag med år 2030. Enligt organisationen finns det 47 000 vindkraftverk i Europa. Dessa producerar tillsammans 83 TWh (terawattimmar), vilket motsvarar 2,8 procent av elkonsumtionen. I 2030-scenariot skulle 90 000 vindkraftverk producera 965 TWh motsvarande 23 procent av elkonsumtionen.
En sak måste det dock sägas om EWEA - deras prognoser har historiskt sett ofta varit fel. Vindkraften har alltid under de senare åren ökat snabbare än EWEA:s förväntningar.

Tittar vi på vad som faktiskt åstadkommits i några av våra grannländer, Tyskland och Danmark, framstår följande bild. I Tyskland, ett land med 75 procent av Sveriges yta och 10 gånger så stor befolkning är den installerade nominella effekten vindkraft 20 621 MW. Dessa vindkraftverk producerar tillsammans över 30 TWh el. I Danmark, med en landyta på cirka 44 000 km2,finns fler än 5 000 vindkraftverk.
Hur producerar vi vår el i Sverige? Detta 440 000 km2 stora vackra land med vidsträckta ytor, är tio gånger större än Danmark. Med en lång kustremsa, gles befolkning, har vi potentiellt mer vindenergi än exempelvis Tyskland. 150 TWh produceras med drygt 30 000 MW installerad effekt där huvuddelen är vatten- och kärnkraft. Vindkraftverk svarar för cirka 500 MW.
Lek med tanken att vi i vårt stora land skulle bygga lika många vindkraftverk som i Danmark, cirka 5 000 stycken. Vi bygger med den i dag konventionella tekniken, det vill säga vindkraftverk med en effekt på cirka 2-3 MW (megawatt) som vardera producerar 5 000 000 kWh (kilowatt timmar) = 0,005 TWh. Vi skulle då ha installerat 10 000 MW vindkraftverk som tillsammans skulle producera 50 TWh.
50 TWh motsvarar alltså en tredjedel av den el vi förbrukar i Sverige. År 2006 installerades i Tyskland 2 233 MW, i USA 2 454 MW. Med samma utbyggnadstakt skulle det bara ta fyra år att åstadkomma dessa 50 TWh el från vindkraft i Sverige.
Är då detta räkneexempel möjligt? Det sägs ju att när det inte blåser skulle vi ju inte ha någon el. Jag skulle vilja säga att det är fullt möjligt, rent tekniskt. I Sverige har vi, lyckligtvis och till skillnad från i många andra länder, en stor volym vattenkraft. Denna kan samverka med vind - två kraftkällor som båda är beroende av en nyckfull meteorologi, blåst och nederbörd, men som båda är snabbreglerade. När det blåser stänger man 'vattenkraftskranen' och sparar energi i form av vatten i vattenmagasinen. När det inte blåser släpper man det sparade vattnet genom turbinerna.

Vindkraft är vackert, intelligent och det billigaste sättet att producera el i nybyggda anläggningar, säger en del. Fult, dumt och dyrt säger andra.
Faktum är att en vindkraftanläggning har en teknisk och ekonomisk livslängd på cirka 25 år. Efter att anläggningen tjänat ut kan den monteras ner. De spår som den efterlämnar är relativt obetydliga. Dessutom är största delen av vindkraftverket återvinningsbart. Bygger vi en vindkraftanläggning nu så får vi sannolikt också vara med och montera ner denna inom 30 år. Vindkraft är därmed ett sätt att producera energi, utan att förbruka resurser, som varje generation kan ta ansvar för.
Avslutningsvis minns vi väl alla filmscenen där hjälten rider in i solnedgången. Vi hör inom oss musiken från spagettiwesterns, och ser framför oss det vindhjul som sakta snurrar i mistralen som drar fram över prärien. I slutet av 1800-talet fanns det enligt uppgift mer installerad effekt vindkraft i USA än det finns i hela världen 100 år senare.