– Salemfonden har ett outtalat budskap. De manifesterar icke-humana åsikter – rasistiska och nazistiska. Kommunens identitet skadas av det här, säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Kalderén (m).
Alla i Sverige har rätt att uttrycka sin åsikt genom att demonstrera på allmän plats. Varken polis eller politiker får lägga sig i innehållet i demonstrationen. Det är en rättighet som skyddas i svensk grundlag tillsammans med bland annat yttrandefrihet och religionsfrihet. Men Salems kommun vill granska om det finns möjlighet att ändra i ordningslagen och göra det lättare för polisen att neka demonstrationstillstånd.
– Tyngdpunkten i lagen ligger på demonstranternas sida, att skydda rätten att säga sin mening. Men det blir en konflikt med övriga medborgares fri- och rättigheter. Rörelsefriheten är ju också grundlagsskyddad. Salemdemonstrationerna blockerar vägar och tvingar 500 hushåll att hålla sig hemma, säger Kalderén.
Han får medhåll från Kristina Alvendal (m), ordförande i Stockholms läns polisstyrelse. Alvendal anser att demonstrationsfrihet inte är samma sak som marschfrihet.
På onsdagen ställde sig majoriteten i polisstyrelsen bakom hennes förslag och ska nu rekommendera polismyndigheten att pröva denna möjlighet inför december i år.

Men demonstrationsfriheten i Sverige är långtgående. Problem för enskilda att ta sig fram är enligt praxis inte skäl nog att neka folk att demonstrera. Så länge inte ordningen och säkerheten hotas eller trafiken störs allvarligt av demonstrationen kan polisen varken neka tillstånd eller ställa upp villkor för demonstrationen. Och minnesmarschen går lugnt till år efter år.

Maria Adeteg, jurist på polisens rättsenhet i Stockholm, har gjort en utredning om demonstrationsfriheten som presenterades i slutet av september. Hon berättar att Salem-fonden kan marschera även om de bara får tillstånd att stå stilla.
– Grundlagen skyddar otillåtna demonstrationer lika mycket. Indirekt får de marschfrihet eftersom polisen bara får ta hänsyn till väldigt högt ställda krav för ingripande. Att folk kan uppleva en marsch som störande har ingen betydelse, säger hon.
I Salem har motdemonstranter som kastar gatsten eller använder andra tillhyggen både gripits och avvisats genom åren. Polisskador har rapporterats. För att minska konfrontationsrisken har polisen också försökt styra tiderna för de olika demonstrationerna. Men det har aldrig varit stökigt nog för att kunna neka tillstånd nästföljande år.

Ola Österling ansvarar för polisens dialoggrupp som medlar mellan demonstranter och polismyndigheten för att se till att ordningen upprätthålls. Han har vid flera tillfällen varit i kontakt med både Salemfonden och motdemonstranter.
– Det är inte någon större oordning eller trafikpåverkan över huvud taget i samband med demonstrationerna, konstaterar han.
Kalderén menar dock att det är fråga om total belägring där kommunen stängs av. Men han tillägger också att förslag på en stillastående demonstration mest är ett politiskt grepp. Egentligen vill kommunen bli kvitt Salemfonden helt och hållet.
– Salemfonden ligger oerhört nära hets mot folkgrupp, men de vet var gränsen går. Då måste vi försöka på andra sätt, säger Kalderén.
Ann-Sofie Bodin, som handlägger Salems kommuns begäran och är rättssakkunnig på justitiedepartementet, tror att det blir svårt för Salem att bli av med demonstrationerna.
– Ändringar i ordningslagen kräver egentligen en ändring i grundlagen, eftersom de korresponderar med varandra. Och det är ju en krångligare process.