I en offentlig utredning föreslår regeringen att uppgifter om personer i trygghetssystemen ska kunna samköras mellan olika myndigheter för att minska det så kallade bidragsfusket.

Syftet är att kontrollera om någon som har jobb samtidigt kvitterar ut till exempel sjukpenning eller a-kassa. Bland annat omfattas Försäkringskassan, a-kassan, arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Centrala studiemstödsnämnden (CSN), Skatteverket och Kronofogdemyndigheten av förslaget.

Det nya förslaget innebär att myndigheterna i de flesta fallen ska ges direktåtkomst till varandras system genom sekretessbrytande bestämmelser.

Alliansens Fredrick Federley (c) är kritisk till denna typ av informationsbyte.

– Rent principiellt ska man beakta om det finns en skälig misstanke till fusk och i varje enskilt fall pröva om man kan få ta del av informationen. Men jag är emot att handläggarna slentrianmässigt ska kunna kolla upp om en person går på a-kassa innan man beslutar om denne ska få sjukpenning. Det är ett system som förutsätter att folk är skumma, menar han.

>Redan i dag kan vissa myndigheter utbyta information med varandra. Försäkringskassan kan ta reda på om personer varit anmälda hos arbetsförmedlingen när de prövar rätten till olika förmåner. Socialnämnderna kan få tillgång till uppgifter om enskilda personers hälsa och arbetssituation, om de som söker hjälp frivilligt går med på det.
Kalle Larsson (v), ledamot i socialförsäkringsutskottet, tycker att det ska vara en förutsättning att individen själv går med på informationsutbytet.

Han ser inget behov av en ökad samkörning av register.

– Omfattningen av bidragsfusk som regeringen vill göra gällande är kraftigt överdriven, menar han.

Tomas Eneroth (s) är vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.

– Regeringen är inne och tassar på sådant som rör integritetskänslig information. Man riskerar att handläggare får tillgång till information som sträcker sig utöver det specifika ärendet och som kan vara till nackdel för enskilda, säger han.

Även Datainspektionen, DI, har i ett remissyttrande reagerat mot att en ökad mängd information hamnar i de enskilda handläggarnas händer.

Hélène Samuelsson, jurist på DI, förklarar att man framför allt är kritisk till att socialnämnderna genom förslaget ges möjlighet att fullständigt kartlägga de personer som ansöker om bistånd.

– I praktiken får socialnämnden tillgång till alla de personer som finns i de andra myndigheternas register. Då hänger det på att handläggaren inte går över sina befogenheter, säger hon.

DI lyfter också fram att samkörningen av myndighetsregister kan leda till otydligheter om vad som är en allmän handling. Enligt förslaget ska bara de uppgifter som direkt används i mottagarmyndighetens aktuella ärenden anses vara allmänna. Men offentlighetsprincipen säger att allmänheten har rätt att ta del också av sådan information som skickas mellan myndigheter, så länge den inte är särskilt sekretessbelagd. Det gäller även datalagrad information.

– Olika myndigheter har i dag olika sekretessregler. En risk är att man genom det nya förslaget kan begära ut handlingar bakvägen, via myndigheter som inte ursprungligen har hand om informationen. Vi vill att sådana problem utreds mer, säger Samuelsson.