– I dag har vi ju rotavdrag för villaägare som byter ut sina värmepannor, vilket är jättebra. Men hyresgäster måste få samma möjligheter att bo i energieffektiva och välfungerande bostäder. Man ska inte missgynnas för att man bor i en hyresrätt, säger oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (s).
Nära 100 000 lägenheter i Stockholm ägs av allmännyttan. I stort sett alla dessa är kopplade till fjärrvärmenätet som generellt sett är ett energieffektivt alternativ. Men dålig isolering i miljonprogramsbyggnaderna gör att deras energiförbrukning alltjämt är hög.

Enligt en undersökning som konsultföretaget Ångpanneföreningen, ÅF, genomfört bland samtliga allmännyttiga flerbostadshus i Stockholms stad, har de hus som uppförts mellan 1945 och 1976 en 40 procent högre värmeförbrukning än hus som uppförts efter 1976.
Anders Lindén, konsult på ÅF som arbetar med effektiv energianvändning, förklarar att detta framför allt rör miljonprogramsbestånden.
– Miljonprogrammen slår igenom eftersom man byggde så mycket mer då än under 50-talet. Nu måste man passa på att tilläggsisolera, täta och installera energieffektiva fönster i samband med allmänna kosmetiska upprustningar, säger han.
Den borgerliga majoriteten i Stockholms stad menar att man redan beslutat att avsätta en miljard kronor över en treårsperiod för energibesparande åtgärder inom samtliga av stadens bestånd. Bostadsborgarrådet Kristina Alvendals (m) pressekreterare Henrik Nerlund framhåller att det därför inte finns något behov av räntefria lån.
– Som ansvarstagande fastighetsägare ska man planera och spara för upprustningarna. Vi har nu skjutit till den här summan baserat på de tre bostadsbolagens egna kostnadsberäkningar, säger han.
Carin Jämtin är dock kritisk till alliansens satsning.
– Vi har bara hittat 135 miljoner av regeringens avsatta miljard och de har främst gått till offentliga lokaler. Egentligen handlar det mest om att byta lampor. Jag har inte sett någonting för bostadshusens räkning utöver ett allmänt uppdrag om energieffektivisering.
Teres Lindberg (s), vice ordförande i Svenska bostäder, menar att det över huvud taget inte är fråga om någon satsning.
– De försöker göra politik av något som inte är politik genom att prata om en satsning. Deras miljard är ett hopkok av de allmänna underhållskalkylerna, vanligt underhåll som de ska bidra med.
Ingvar Andreasson, teknisk chef på Stockholmsägda Familjebostäder, framhåller att deras hus från miljonprogrammet i dagsläget inte är i något behov av fler renoveringar. I både Rinkeby och Tensta har man genom åren gjort successiva upprustningar, säger han. Men man har då varken gjort tilläggsisoleringar eller andra energisparande åtgärder.
– Normalt ska man göra sådant i samband med andra renoveringar för att spara pengar och tid. Att Familjebostäder inte gjort det beror på att energipriserna var lägre när vi rustade upp husen. Vi fick ingen lönsamhet på det, säger Andreasson.
Detta tycker Carin Jämtin är en lite för definitiv och restriktiv hållning. Hon anser att det finns ett generellt behov av att isolera och bygga om i miljonprogramsområdena i Stockholm.
– I vissa fall har man kanske "bara" – jag säger bara inom citationstecken – möjlighet att byta till energieffektiva fönster, men det är alltid något.

Ulrika Jardfelt, chef för fastighetsutveckling på de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, Sabo, har undersökt olika alternativ för att finansiera energibesparande åtgärder inom miljonprogramshusen. Hon understryker att det finns ett utbrett missförstånd i diskussionen om statliga investeringar för allmännyttan.
– Man pratar i termer av att samhället ska betala, när det i själva verket handlar om investeringar som leder till besparingar. Det är inte fråga om att belasta skattebetalarna ytterligare, utan om att spara både energi och pengar, menar hon.