I mitten av april presenterades delbetänkandet Vårdval i Sverige för regeringen. Utredningen bakom betänkandet hade bland annat att titta på åtgärder som kan underlätta privata aktörers etablering inom vården.

– Ett införande av obligatoriska vårdvalssystem skulle ge patienten en starkare ställning vad gäller valmöjligheterna och möjligheter för vårdgivare att etablera sig, sade utredaren Toivo Heinsoo på presskonferensen i Rosenbad.

Vårdvalssystem bygger på att de enskilda patienterna själva väljer vårdgivare, vilka får ersättning för varje patient som väljer dem samt för varje besök. En viktig del av modellen är fri etableringsrätt för privata aktörer. Om dessa bedöms möta ett antal fastställda kriterier blir de valbara inom systemet.

Flera borgerligt styrda landsting har utryckt intresse för modellen. I Stockholms och Västmanlands läns landsting infördes vårdval vid årsskiftet. Men skyltfönstret är Halland. Där implementerades systemet redan den 1 januari 2007 och när den första delen av en treårig utvärdering nyligen presenterades gick resultaten i flera fall i linje med de politiska intentionerna.

De privata vårdenheterna har ökat i antal från 15 till 21 stycken, samtidigt som antalet landstingsdrivna enheter oförändrat är 25 stycken. Mer än var fjärde av Hallands drygt 280 000 invånare har aktivt valt vårdgivare vilket tolkas som att modellen fått stort genomslag hos allmänheten.

Men en utvärdering av vårvalets första år visar också på problem. Hela 7 av 20 vårdchefer inom den landstingsdrivna primärvården har bytts ut och vårdenheter i socioekonomiskt tunga områden har visat upp dystra ekonomiska resultat. Sämst har det gått för Andersbergs vårdcentral i östra Halmstad. 70 procent av de listade patienterna har annan etnisk bakgrund än svensk och fler är kroniskt sjuka än i länets mer välbeställda delar. Vårdcentralen planerar nu nedskärningar och varnar för att vårdkvaliteten i området kan komma att sjunka.

Utredaren Gert Paulsson, till vardags lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet, varnar för att dra slutsatser redan efter ett år men medger att Andersbergs farhågor inte är helt ogrundade.

– Varken producenter eller invånare i Halland har anpassat sig hundraprocentigt till vårdvalssystemet, dessutom är det så att även om man får ett underskott kan man leva med det i ett år. Men det är klart att det finns naturligtvis en risk för att det kan bli på det sättet.

– I Halland går man ut fritt och frejdigt och säger att landstinget inte ska hålla den offentliga vården under armarna, alla ska klara sig av egen kraft.

I Halland, liksom i Stockholm, viktas den ersättning en vårdenhet får per listad patient och besök efter ålder. I Stockholm finns dessutom en särskild ersättning om tolk måste användas under ett läkarbesk. Däremot utgår ingen extra ersättning per besök, så som förut var fallet, i områden där vården är mer resurskrävande.

Mats Eriksson (m), ordförande i landstingstyrelsens i Halland, känner till farhågorna om att utsatta områden ska dräneras på resurser men försvarar vårdvalssystemet.

– Vi följer det med spänning och ska väga in det som en parameter när utvärderingen är klar. Sedan kan man säga, om man får låta lite krass, att systemet är till för invånarna och inte i första hand för vårdgivarna. De måste klara av sin ekonomi under resans gång, och det tror jag de kommer göra också.

Region Skåne, där beslut om att införa ett kundvalssystem ska fattas under året, har dock valt en annan väg.

– Jag har precis varit på möte med cheferna i Region Skåne, säger Gert Paulsson. Vi har diskuterat vårdval och de menar att det är helt nödvändigt att lägga in någon form av ersättning för socioekonomisk utsatthet eller vårdtyngd för att systemet ska bli neutralt. I Halland har man bara viktat för ålder. Jag kan inte säga att man har gjort fel men i Skåne gör man en annorlunda bedömning.