Ordet rejv får många att associera till narkotika. Men enligt David Wätte är den bilden inte sann.

- Det förekommer inte mer narkotika på rejv än i andra subkulturer eller på till exempel Stureplan. Jag hatar narkotika och rejv handlar om någonting helt annat, nämligen kärleken till musiken och dansen.

Wätte har varit engagerad i rejvkulturen i elva år. Idén till dansmanifestationen fick han under 1990-talet när polisens 'hetsjakt' på rejvare var som allra värst.

Han menar att polisen rapporterar felaktigt till media och att media väljer att dramatisera vad polisen säger för att de vill tjäna pengar på stora rubriker.

- Polisens metoder har fått stark kritik av justitieombudsmannen och brottsförebyggande rådet. Länskriminalens ungdomssektion, före detta rejvkommisionen, överdriver antalet narkotikabrott. De vill motivera sin existens och få mer resurser till sitt arbete, säger David Wätte.

Han är kritisk till polisens metoder och menar att deras överdrifter och medias skriverier snarare ökar narkotikaanvändandet än tvärtom.

- Nya som börjar intressera sig för kulturen tror att det är obligatoriskt att använda narkotika. Det drar till sig folk som knarkar som ser det som en frizon där det är accepterat och även langare som ser sin chans att sälja narkotika.

Men han tillägger att han tycker polisens arbetsmetoder är bättre i dag än i början när de stängde igen festerna.

Manne Jönsson, chef för länskriminalens ungdomssektion, säger att det generellt inte finns mer narkotika på rejvfester än på andra ställen i deras bevakningsområden.

- Det finns narkotika i alla miljöer, men på en del rejvfester är det mer. Vi bevakar bostäder, samlingspunkter för ungdomar, rejvfester och andra ställen där ungdomar rör sig. Förra året gjordes totalt 788 kroppsbesiktningar, nära 82 procent gav utslag för narkotika, säger han och tillägger att han inte har något emot rejvfester som fenomen, så länge de är drogfria.

Davidl Wätte har fått mycket positiv respons på manifestet. Många har hört av sig och tyckt att det varit ett bra initiativ.

- Jag hoppas att folk ska dansa och ha kul på manifestationen. Jag vill kunna vara stolt över att jag är en del av den här kulturen. För många är det tabubelagt att berätta för till exempel sina arbetskamrater att de varit på en bra rejvfest och haft kul. Man får ofta försvara sig och blir betraktad som knarkare. Det vill jag ändra på.