Fördjupning


Jane Bergstedt
Stockholms Fria

Heteronormen styr på arbetsplatsen

Heteronormen är stark på jobbet. Den norm som förutsätter att alla är heterosexuella och osynliggör alla andra. Här behövs utbildning för att skapa ett arbetsklimat där alla kan vara sig själva och satsa fullt ut på sina arbetsuppgifter. Det är dags att lyfta
frågan om homo- och bisexuellas villkor på jobbet.

Hur öppna är ni på ert jobb? Vet du vad dina arbetskamrater har för värderingar? Tänker du på hur ni uttrycker er runt fikabordet? Antagligen inte. När Arbetslivsinstitutet undersökte homo- och bisexuellas arbetsvillkor visade det sig att heterosexuella inte visste så mycket om sina kollegors sexuella läggning eller var de står i frågan. Det är en privatsak, inget vi pratar om på jobbet.
Men det gör vi, mest hela tiden. För på jobbet styr heteronormen. Få inser att vi talar om vår sexuella läggning rätt ofta runt fikabordet: 'Min man och jag var på bondauktion i helgen', säger Lena.
Men vad händer när Lasse säger samma sak? Kanske väljer han att använda det mer könsneutrala sambo eller god vän. Allt beror på om klimatet på arbetsplatsen är så öppet och tryggt att Lasse vågat berätta.
Annars resulterar samtalen på jobbet ofta i rädslan att bli avslöjad. Det är en stark press och stress som självklart påverkar möjligheterna att använda sin energi helt och fullt till sina arbetsuppgifter.
Klimatet på arbetsplatsen påverkar allas välbefinnande och engagemang.

För Lasse handlar det inte om att berätta om sin sexuella läggning en gång för alla. Han måste ständigt ta ställning till om och när han ska berätta. Ska han berätta när han söker jobb, under intervjun, när han jobbat ett tag? Och sedan då, när han är på kurs, får ny chef, träffar kunder?
Många avstår av rädsla för sämre behandling, löneutveckling och karriär. Så många som hälften av de homo- och bisexuella i det så kallade befolkningsurvalet (ett slumpmässigt urval) i Arbetslivsinstitutets undersökning är inte öppna om sin sexuella läggning på jobbet.
För även om de flesta heterosexuella tycker att det är bättre att en homo- eller bisexuell arbetskamrat berättar om sin läggning, så tycker de också att det är en privatsak.

Hur kan vi bryta dessa destruktiva mönster? Hur förändrar vi klimatet på arbetsplatsen, öppnar upp och signalerar att alla är välkomna?
Så många som 27 procent av de homo- och bisexuella i undersökningen anser att det förekommer nedsättande omdömen om homosexuella på deras arbetsplats. Motsvarande siffra bland heterosexuella är 9 procent.
Så vad är det de heterosexuella inte hör?
13 procent av de homo- och bisexuella uppger att de diskrimineras eller trakasseras på arbetsplatsen av arbetskamrater och chefer.
Samtidigt tycker de flesta heterosexuella att det inte är några problem på den egna arbetsplatsen, men tror att det är det på andra. Omedvetenhet, kanske aningslöshet.
Likväl som män sällan ser att kvinnors åsikter, utbildning och arbete värderas lägre än männens, har heterosexuella svårt att se problem som icke-heterosexuella har på arbetsplatsen.

Ingen mår bra av att arbeta på en arbetsplats där det förekommer diskriminering, oavsett om det handlar om kön, etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning.
- Det är hög tid att lyfta de här frågorna. Det är viktigt för alla på en arbetsplats, säger Anette Sjödin, projektkoordinator på RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, som medverkar i projektet Fritt Fram.
Fritt Fram arbetar för att sprida kunskap om hur osynliggörande och diskriminering av homo- och bisexuella i arbetslivet fungerar. Målet är ett öppet arbetsklimat där alla är lika välkomna.
Projektet delfinansieras med EU-medel inom Equalprogrammet och en rad arbetsgivarorganisationer, fackliga och intresseorganisationer medverkar i och står bakom projektet.
I augusti kommer utställningen Normen skaver till Kulturhuset i Stockholm. Den har producerats av Arbetets museum i Norrköping och turnerar runt i landet, för att öka medvetenheten om homo- och bisexuellas situation på arbetet.
Lagen mot diskriminering på grund av sexuell läggning kom 1999 och just nu ses alla diskrimineringslagar över för att troligen sammanföras i en lag.
- Det arbetet resulterar sannolikt också i att lagen kommer att ställa krav på aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering, säger Anette Sjödin.

Fritt Fram har producerat ett utbildningsmaterial som underlag för kurser och samtal på arbetsplatsen. I ett antal filmscener visas situationer på jobbet som bland annat ställer frågor om fördomar, språkbruk och karriärmöjligheter.
Det har pratats mycket om värderingar i arbetslivet under senare år, om öppenhet, respekt och en massa vackra ord. Men till sexuell läggning har dessa diskussioner inte nått.
- Det här kan vara ett bra sätt att komma vidare i de diskussionerna för att få syn på sina egna värderingar och lära känna varandra bättre, säger Anette Sjödin och fortsätter.
- Många deltagare har sagt att kurserna har öppnat ögonen på dem och hjälpt dem att sätta ord på saker de inte tidigare talade om.

Fritt Fram har märkt av en ökad efterfrågan på senare tid och i höst kommer en bok som handlar om hur man bemöter homo- och bisexuella med goda råd till chefer och andra.
- Det är inte minst viktigt i den sociala sektorn, vård och omsorg och i all myndighetsutövning. Men självklart är det lika viktigt på banken när man vill låna pengar.
- Meningen är inte att göra en stor sak av detta med sexuell läggning. Meningen är att man ska slippa göra en stor sak av det. Att man precis som sina heterosexuella kolleger ska kunna vara med och prata om sin helg vid måndagslunchen. Alla medarbetare ska kunna vara öppna och respektera varandra och känna trygghet i gruppen. Det påverkar hälsan och det påverkar engagemanget, understryker Anette Sjödin.

Chefer har en central roll i det här arbetet. Initiativet till utbildningar och samtal bör komma från dem, även om facket och enskilda medarbetare självklart också kan väcka frågan.
En chef som är tydlig med vad som gäller på arbetsplatsen är avgörande för öppenheten. Någon som lyssnar av snacket runt fikabordet, som klargör vad arbetsplatsen står för i samband med rekrytering och möten av olika slag.
I boken Normer i heterofabriken, som är en populärvetenskaplig presentation av Arbetslivsinstitutets undersökning, berättas om Katarina närpolisstation på Söder i Stockholm. De har arbetat medvetet och förebyggande med utbildning i de här frågorna.

På polisstationen möts besökarna av en affisch med regnbågsflaggan och telefonnummer till brottsofferjouren för homosexuella - en tydlig signal.
- Polisen är en del av samhällets maktapparat. Ansvaret är stort att visa att man respekterar alla människor oavsett kön, ålder, ursprung och sexuell läggning och oavsett vilka brott de vill anmäla. Affischen med regnbågen signalerar en del av det budskapet.
- Den satte vi upp efter utbildningen, säger närpolischefen Lars Lehman, det handlar om demokrati och samhällsansvar.
Utbildning är det första viktiga steget mot en öppen och fördomsfri arbetsplats. Det behövs kunskaper för att börja prata om de här frågorna och om vilka normer som råder på arbetsplatsen.
När man blir medveten om sina värderingar kan man också börja diskutera vilka som bör ligga till grund för ett arbetsklimat där alla är välkomna - oavsett sexuell läggning.

Fakta: 

Fritt Fram
Fritt Fram är ett projekt som arbetar mot diskriminering på grund av sexuell läggning i arbetslivet.
Fritt Fram erbjuder:
Kostnadsfri utbildning av chefer, fackliga ombud och medarbetare.
Praktiska metoder och utbildningsmaterial.
Råd och stöd.
För mer information och beställning av utbildningsmaterial, se www.frittfram.se.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Resurser finns för att förverkliga idéerna

Det finns ett stort behov av att öka resandet med kollektivtrafik och det finns gott om idéer för hur det ska gå till. Även branschorganisationen för svensk kollektivtrafik har en offensiv attityd. Men för att lyfta resandet med kollektivtrafik krävs mångmiljardsatsningar och hittills har beslutsfattarna inte velat satsa tillräckligt på kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Vanliga argument mot nolltaxa

Undertecknad har vid flera tillfällen försökt att via e-post och telefon nå Christer Wennerholm, styrelseordförande i AB Storstockholms Lokaltrafik. Syftet var att denne skulle få en chans att bemöta innehållet i artikeln om nolltaxa. Wennerholm har dock inte svarat vilket jag tolkar som att han inte vill kommentera texten. För att belysa frågan om nolltaxa på ett mer allsidigt sätt redovisas nedan vanliga argument mot nolltaxa i kollektivtrafiken.

Fria.Nu

Morötter för ökat kollektivt resande

I den första delen av argumentserien Kollektivtrafik för hållbar utveckling resonerar gästredaktör Jarmo Juhani Riihinen kring varför en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för såväl miljö som tillgängligheten i städerna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria