Debatt


Amineh Kakabaveh • Riksdagsledamot Vänsterpartiet
Stockholms Fria

Västvärlden tiger om förtrycket av kvinnor och flickor i Afghanistan

Kvinnor och flickor i Afghanistan lider, men västvärlden tiger. Nu är det hög tid för Sverige, EU och FN att reagera. De måste kräva ett stopp för förtrycket, oavsett vem som står för det, skriver Amineh Kakabaveh och Ann-Margarethe Livh från Vänsterpartiet.

Vi vet alla att kvinnor och flickor dagligen riskerar sina liv i Afghanistan, men varför vet vi det? Det är främst för att det var en del av den amerikanska motiveringen inför invasionen av Afghanistan som samtidigt skulle förbättra situationen för kvinnorna där.

Men vad har då hänt under den tid USA haft kontroll över Afghanistan?

På kort tid har skolflickor upprepade gånger utsatts för giftgas i sina klassrum. Den 26 april i år attackerades en flickskola i Charikar, norr om Kabul. Detta hände flera gånger i samma stad.

Dessutom utsattes 130 personer i en flickskola i staden Mahmud för giftgas. 98 elever och sex lärare fick föras till sjukhus med allvarliga symptom som kräkningar, yrsel och svimningar.

Men numer tiger västvärlden om det barbariska förtryck som utövas mot kvinnor i Afghanistan. Kvinnornas situation var upprörande endast så länge de kunde användas som medel i kriget.

Till exempel motiverade George Bush bombningarna av Afghanistan efter 11 september med att kvinnorna skulle befrias från fundamentalistiskt förtryck.

Revolutionary Association of Women of Afghanistan, RAWA, är den äldsta politiska kvinnoorganisationen i Afghanistan som sedan 1977 kämpar för frihet, demokrati och kvinnors rättigheter i det fundamentalistiska Afghanistan.

Under kriget fick också RAWA, sina femton minuter i media, just för att Bush behövde moraliskt stöd för sitt krig mot terrorismen.

Men när samma organisation vågade kritiserade USA:s krigsförbrytelser och krävde ett slut på ockupationen möttes de av total tystnad.

Mordet på kvinnoaktivisten Sitara Achakzai i staden Kandahar uppmärksammades till en del av media medan hoten mot parlamentsledamoten Malai Joya passerade totalt obemärkt.

I det förra fallet var gärningsmännen misstänkta talibaner medan det i det andra fallet rörde det sig om lokala krigsherrar.

Logiken är uppenbar: övergrepp på kvinnor är ett problem om, och nästan endast om, de utförs av någon vi för tillfället bekrigar. Dubbelmoralen blir uppenbar och skadar samtidigt all trovärdighet även för de faktiska framsteg som görs.

Makthavare i Sverige och i övriga världen är alltför tysta om det barbariska förtrycket mot kvinnor och flickor i Afghanistan. Det är dags att Sveriges utrikesminister, EU och FN agerar och ställer krav på att förtrycket stoppas. Kvinnor och flickor måste skyddas från de fasansfulla övergrepp som nu pågår, oavsett gärningsmännens nationalitet eller uniform.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Tintin i Afghanistan

I Sverige har många intellektuella slutit upp bakom den svenska militära truppen i Afghanistan. De ser inget alternativ till den nuvarande Nato-insatsen med svenskt deltagande, skriver Olof Rydström, som drar paralleller mellan svenska mediers rapportering av kriget i Afghanistan och Hergés skildring av kolonialismen i Tintin i Kongo.

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2025 Stockholms Fria