I tisdags beslutade landstingsfullmäktige att driften av S:t Görans sjukhus kommer att upphandlas. Beslutet är unikt och motstritt av oppositionen. Aldrig tidigare har ett helt akutsjukhus upphandlas och Vänsterpartiet ville att sjukhuset skulle tas tillbaka i offentlig regi, medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet vänder sig emot att landstinget inte får vara med i upphandlingen.

– Från vänsterpartiets sida ansåg ju vi att det bästa för allmänheten och medborgarna vore om det gick tillbaka i landstingets regi. Det är en skattefinansierad verksamhet och då är det också rimligt att det ägs av skattebetalarna, säger Birgitta Sevefjord (V), oppositionslandstingsråd.

När landstinget sålde S:t Görans sjukhus AB till företaget Capio - som då hette Bure hälsa och sjukvård - gjordes det utan konkurrens – något som landstingsrevisorerna senare kritiserade landstinget för. Revisorerna menade att försäljningen 1999 var oförenligt med lagen om offentlig upphandling.

Konsultföretaget Ernst & Young har på landstingsförvaltningens uppdrag undersökt marknaden för en upphandling, och vilka erfarenheter det finns att hämta från andra delar av världen. Deras genomgång visar att ett helt akutsjukhus inte har upphandlats någonstans, men att det på den nordiska marknaden beräknas finnas fem-sex företag som skulle vara aktuella att överta kontraktet för S:t Görans sjukhus – ett kontrakt som beräknas vara värt 15 miljarder kronor. Det kan även finnas utländska företag som är intresserade av att slå sig in på den svenska hälso- och sjukvårdsmarknaden.

Capio, vars kontrakt för sjukhuset går ut vid årsskiftet 2012/2013, ligger i en tvist med Skatteverket. Myndigheten att de genom skatteplanering har undvikit att betala skatt i Sverige de senaste fyra åren då företaget ägs av ett utländskt riskkapitalbolag.

Birgitta Sevefjord menar att det bara är riskkapitalbolag som skulle ha möjlighet att vara med i en upphandling så stor som denna och att de har skattesmitning som affärsidé.

– Det är orimligt att ett företag kan ta ut vinster av att bedriva skattefinansierad hälso- och sjukvård i Sverige utan att själva betala någon skatt.

Socialdemokraterna i landstinget motsätter sig inte att sjukhuset drivs i privat regi eller att driften upphandlas, men de menar att landstinget skulle få vara med i budgivningen.

– Vi tycker det är mycket märkligt att den borgerliga majoriteten inte velat utreda möjligheten med egenregianbud. Då skulle konkurrensen öka och det skulle bli lättare att jämföra kostnader och kvalitet. Av någon anledning tycks de vara rädda för att ett anbud från landstinget skulle kunna visa sig vara bättre än de privata anbudsgivarna, säger oppositionslandstingsråd Ilija Batljan (S) i ett pressmeddelande.

Gustaf Stenlund, pressekreterare för sjukvårdslandstingsrådet Felippa Reinfeldt (M), menar på att upphandlingen skulle försvåras om landstinget la ett eget bud.

– Landstinget har idag sex landstingsdrivna sjukhus. Landstinget har god kunskap om kostnaden för de egna sjukhusen. Att lägga egna anbud i en egen upphandling är administrativt krångligt och ökar risken att upphandlingen blir misslyckad, säger han.

Men även från fackligt håll fanns det önskemål om att landstinget skulle få vara med i upphandlingen.

– Vi tycker att man åtminstone borde få lägga ett egenregianbud för att kunna jämföra. Nu stänger man den möjligheten helt, säger Ulla Althin, ordförande för Vårdförbundets Stockholmsavdelning.

Vårdförbundet kommer att arbeta för att kollektivavtal ska finnas med i kravspecifikationen i upphandlingen, men Ulla Althin är tveksamma om de får igenom det.

– Landstinget är huvudman för all hälso- och sjukvård i länet, och det ska inte vara sämre villkor när man arbetar för en privat entreprenör eller vårdgivare.