Stockholms Fria

I veckan är det fem år sedan Bush landade på Landvetter, Hvitfeldtska gymnasiet inringades, tiotusentals personer demonstrerade mot den amerikanska presidenten och EU, Avenyn slogs sönder, tre personer blev skjutna av polisen, nationella insatsstyrkan gjorde husrannsakan på Schillerska gymnasiet och polisen grep deltagarna i en manifestation mot polisvåld på Järntorget.
Det må vara en klyscha, men det var tre dagar som skakade Göteborg.
Inte minst skakade de om polisen, som påbörjade en djupgående omvandling efter händelserna. Domarna som skulle bringa juridisk reda i kaoset verkar också ha varit skakade, och rättsprocesserna har blivit mycket uppmärksammade.
GFT har talat med tre personer som på olika sätt har berörts av kravallernas följder.

Med reklamfilmer, tidningsannonser och inte minst den turnerande jätteshowen Swedish Battle Camp som besökte Göteborg förra helgen vill försvarsmakten övertyga allmänheten om värdet av det nya insatsförsvaret. Men enligt kritiker handlar det om glorifiering av krig och ren skrämselpropaganda för att sälja in försvarets tjänster till politiker och allmänhet.

Försvarets beredskap för insatser i utlandet ska öka kraftigt de närmaste åren. Därför måste man locka fler att söka utlandstjänst. Men den nya försvarspolitiken innebär också att de unga svenskar som söker sig till insatsstyrkan inte kan veta i förväg vilken typ av uppdrag de kommer att få. Det kan röra sig om FN-ledda fredsbevarande operationer - men också om regelrätt krigföring under NATO:s ledning.

Dokumentärfilmaren Arde-Shir Seradj har precis gjort klart sin dokumentärfilm Rum med andra dörrar. I filmen, som är baserad på stillbilder, skildrar han mentalsjukhuset Göteborgs Hospital åren 1872-1925. Rum med andra dörrar har tilldelats Göteborgs stads kulturstipendium.

I 17 dagar har de nu varit utan mat. En har blivit avvisad och strejkar gömd. Natten till i dag blev de trakasserade av en grupp män som kastade griskkött på dem och kissade på deras tält. Nu är de inte bara rädda för våld i sitt hemland.
- Vi har hela tiden varit skräckslagna för att bli avvisade till en säker död i Sudan, nu är vi även rädda för att bli dödade här. Kan vi inte bara få leva ett lugnt och tryggt liv, undrar Khalid Adam.