Vem vårdar den som håller handen?

Vårdpersonal ser sig ibland som gudar, påstår kritiker. Väsen med makt över liv och död. Kanske är det sant, lika sant som att sjuka människor och deras anhöriga även de tror eller hoppas på gudomligt ingripande från landstingens personal. Och vad är mer förståeligt? Att hålla någon man älskar i handen medan den dör måste vara en av de svåraste uppgifterna man ställs inför. Död = slut. Ingen återvändo. ”Men så gör något då!” ropar man förtvivlat, och i sekulariserade Sverige riktas bönen enbart till sjukvården.

Fria.Nu

Identitet: morsa

Nu är du gravid. Du är lycklig och vacker. Du sitter i en klorinvit bomullsklänning med ditt långa, utslagna timotejdoftande hår barfota under ett blommande äppelträd och broderar en tavla till barnrummet, medan du sjunger små visor för att barnet i magen ska bli bekant med din röst. Du tänker på ditt barn, på er två, på att ni hör ihop. Det är faktiskt allt du gör, du är alldeles uppfylld av det magiska en graviditet innebär. Du smeker din mage och tänker på att om du bara säger ”Ja!” i stället för ”Aj!” när värkarna sätter in, kan du föda utan smärta och alldeles naturligt, som en urkvinna, som så många kvinnor före dig redan gjort. Det är stort. Nu är du kvinna på riktigt. Men ni är ju tre. Du, barnet och Han som genom sin trollstav skapat detta mirakel. Du älskar honom.

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria