Alexandria i nöd och lust
Edwar Al-Kharrat skildrar Alexandria före och under andra världskriget i en kärleksfull, poetisk lovsång, genom den unge Mikaels starka minnesbilder. Det förflutna återupplivas, gamla gator får liv och sedan länge döda släktingar, vänner och kärlekar andas åter.
Titel: Stad av Saffran. Alexandrinska berättelser
Författare: Edwar al-Kharrat
Förlag: Bokförlaget Tranan
Alexandria, sedd genom pojken och ynglingen Mikaels ögon, är en grym, magisk och hemlighetsfull stad. I kapitel efter kapitel lovsjungs den med ett poetiskt, experimentellt, språk skarpt laddat med symboler och metaforer. Samhälleliga och politiska omvälvningar i 30-40-talets Alexandria skildras med en outsinlig detaljrikedom i bakgrund av vardagens till synes obetydliga tilldragelser.
Liksom författaren är huvudpersonen Mikael född i en koptisk familj och kristendomens personligheter, religiösa symboler samt de koptiska helgerna, högtiderna och traditionerna är betydelsefulla element som den unge Mikael under sin uppväxt fascineras av och respektfullt beskriver.
På arabiska kom denna kärleksfulla Alexandriaskildring ut 1985 och är en av Edwar al-Kharrats romaner där han – liksom i flera föregående verk - tar avstånd från den då, i egyptisk litteratur dominerande, realismen. Al-Kharrat anses för övrigt vara en av portalfigurerna i den egyptiska modernismens litteratur. Han påbörjade sin författarbana med att skriva poesi och noveller, där han experimenterade flitigt med allehanda stilar, i syftet att överskrida gränserna mellan olika litteraturgenrer.
Alexandria, denna stad av saffran, är vid tidpunkten för unge Mikaels betraktelser en stad färgad av religiösa och etnisk brokighet: kopter, muslimer, judar, greker liksom de dåvarande kolonialisterna, engelsmännen, lever sina liv, interagerar och dör i Alexandrias kvarter. Människor i grannskapet, släktingar, diverse flickor om vilka det fantiseras, föremål, Alexandrias stränder och vatten, komiska och tragiska episoder, bevittnas och upplevs från en kontemplativ ensamhet vilket skapar ett avstånd mellan pojken Mikael, som bevittnar, samt händelserna, föremålen och personerna, som är bevittnade.
Stad av Saffran är en delvis självbiografisk berättelse, eller – som boktiteln ger en anvisning om – snarare berättelser, vars kapitel endast löst hänger ihop och skulle kunna vara kortare noveller. Den kronologiska oordningen resulterar i att Mikael i vissa kapitel är ett barn eller en skolpojke som vid grammofonen gör sina läxor, åker i gula spårvagnar med föräldrarna och syskonen, leker med grannbarnen och förälskar sig i grannflickorna. Fadern har en egen verksamhet inom livsmedelbranschen och familjens situation är god. I andra kapitel har situationen blivit mindre gynnsam och kriget närmar sig för att förändra tillvaron för alla; Mikael är då äldre, antingen gymnasist eller ingenjörsstuderande vid Faruq I universitetet, har mist sin far och världen framstår plötsligen som en hård och skrämmande plats att leva i.
En betydande roll i Mikaels uppväxt spelar den litteratur under vars influens den egna fantasin börjar ta form. Tusen och en Natt öppnar för den unge pojken portarna till en annan värld, en värld som han säger sig inte ha lämnat än. Författaren själv var djupt påverkad av denna litterära skatt, liksom av västerländska klassiker av vilka han bland annat översatte verk av Shelley och Keats.
Stad av Saffran erbjuder en stillsam, meditativ läsning som emellertid inte lämnar några djupare spår efter sig.

