LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Krönika
Sevko Kadric

Läsarnas Fria

Krönika: Perikles och det klassiska Grekland - inspiration och förebild

Det nya millenniet innebar ett hopp om att vi (människorna) skulle bli klokare och glömma dåliga vanor, men så blev det inte. Vi fortsatte med aggression och konsumtionsmentalitet, som på en teater. I det nya millenniet hände den "11 september" i New York, kriget i Afghanistan och ockupationen av Irak. USA:s president hotar med krig mot Iran och ett globalt krig

Naturen påminde och ”straffade” oss med tsunamin, orkanen i New Orleans och med brand i Grekland. År 2007 var varmaste i historien. De tragiska bilderna från New Orleans och Grekland kan vi se som en av de sista påminnelserna om att vi bara är en del av naturen och att vi måste kontrollera vår aggressivitet mot andra och mot miljön. Idag, liksom för 2500 år sedan i Aten, måste vi söka svaret på den viktigaste frågan: Hur ska vi kontrollera vår aggressivitet?

Ett folks kultur bestäms inte av om man äter med silversked eller vilken bil man kör. Ett folks kultur avläses främst på hur den kontrollerar sin aggressivitet, beskyddar de svagaste i samhället och förhållningssättet till miljön.

Jag vill påminna om hur den grekiske statsmannen Perikles  kontrollerade folkets aggressivitet i Aten för 2500 år sedan. Den unge Perikles var ansvarig för teaterfestivaler och funderade över hur folket kunde bli involverade i diskussioner, ta ansvar för teatern och för samhället. Hans idéer var det som vi idag kallar för demokrati. Perikles position som teateransvarig och senare statsman gjorde att han spelade en stor roll för det grekiska kulturlivets utveckling. Till hjälp att tolka sina idéer om demokrati fann han författaren Aiskylos som radikalt förändrade teatern. Bl.a. genom att ersätta monolog med dialog. Tack vare dialogen fick teatern debatten som ett uttrycksmedel. Teatern utvecklades till en debattarena. Såväl skådespelare som författare och åskådare debatterade samhällsfrågor och dess religiösa och moraliska aspekter.   (I denna tid skrev Aiskylos den kända tragedin om Elektra eller Orestien vars skuldmotiv i Orestien bl.a har inspirerat till Shakespeares Hamlet, Volters Orestes och Goethes Iphigenie.)  Senare fick Sofokles en chans som teaterns huvudförfattare. För Perikles var det en ny chans för debatt. Sofokles kom med något nytt; en tredje skådespelare på scen. På det sättet föddes den moderna teatern som utvecklats vidare ända till idag. Demokratin på teaterscenen gick från monolog till dialog, från dialog till diskussion. Diskussion på teatern (senare i samhället) var ett villkor för demokrati.

För Perikles var teatern bara det första steget i den demokratiseringsprocess som så småningom gjorde hela Aten till en stor demokratisk arena.

Parallellt med ”teaterdemokrati” utvecklades en ”filosofdemokrati” av Sofokles, hans lärjunge Platon, och senare av Aristoteles... Platon skrev Sokrates försvarstal och grundade filosofskolan Akademi (åt guden Akademos) i ett gymnasium (idrottsplats). Med teatern och filosofin fick Perikles demokratiska rörelse ytterligare en dimension. I samråd med skulptören Och visionären Feidias uppfördes bl.a.  det arkitektonisk gigantiska Akropolis med Athene Partenas och statyn Den olympiska Zeus. Den Olympiska arenan byggdes upp mitt i Aten och de olympiska spelen som spelades där vart fjärde år var mer än ett idrottsspel. Perikles själv har sagt att deltagande i det politiska livet inte bara är en rättighet - utan en skyldighet. En arena som social mötesplats spelar stor roll eftersom vi där kontrollerar vår aggressivitet. De romerska kejsarna med blodiga gladiatorkamper försökte hålla fast människor. Gladiatorerna var tvungna att mörda varandra eller kämpa mot vilda djur i en arena. I Spanska arenan hålls ännu idag den blodiga tjurfäktningen. Fascism och andra liknande totalitära ideologier riktar folks aggressivitet mot andra folkgrupper. Stalinism reproducerade fiender inom det egna folket och inom partiet och torterade dem. De nya aggressiva politikerna, med moderna vapen och tekniker gömmer det egna folkets aggressivitet bakom andras aggressivitet.

Svaret på hur en politiker som älskar sitt folk kan kontrollera dess aggressivitet har vi i det klassiska Grekland och hos Perikles som byggde upp demokratin och grundade vår kultur. Hans idé om demokratin värmer oss än idag. Han kontrollerade folks aggressivitet med deras kreativitet, inte bara rätten att bruka sin kreativitet - utan också skyldigheten. Perikles vände mänskliga svagheter till dygder, han visade alla att de hade guld i sina händer. Perikles och det klassiska Grekland är en  förebild än idag. Kontroll över vår aggressivitet, handlar idag inte bara om demokratin utan om överlevnad.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria