LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Utrikes
Inga Svensson

Läsarnas Fria

Världsbanken vill satsa på jordbruk

Satsningar på jordbruket spelar större roll för att minska fattigdomen i världen än andra investeringar. Det visar en rapport från Världsbanken.

Tre fjärdedelar av utvecklingsländernas fattiga människor bor på landsbygden. 2,1 miljarder lever på mindre än 2 dollar per dag och 880 miljoner på mindre än 1 dollar per dag. De flesta är beroende av jordbruket för sin överlevnad. En satsning på att utveckla jordbruket är därför nödvändig för att kunna halvera fattigdom och hunger till år 2015 vilket är det uppsatta målet för millenniet.
I världsbankens World Development Report 2008: Agriculture for Development, somi onsdags presenterades i Sidas lokaler i Stockholm, ställs tre frågor: Vad kan jordbruket göra för utvecklingen? Vilka är de effektivaste instrumenten när jordbruket används för utveckling? Hur kan agendor för jordbruksutveckling bäst genomföras?

Jordbruket i världens länder indelas i tre grupper; jordbruksländer, transformerade länder och urbana länder, som var och en kräver en särskild agenda för att säkra tillväxten och minska fattigdomen. Länderna söder om Sahara har störst brist på tillgångar, i de tättbefolkade områdena är jordbruken ohållbart små, jorden utarmad och konstbevattning obefintlig. Tillsammans med människors dåliga hälsa och brist på utbildning, begränsar detta produktiviteten och möjligheterna till en bättre framtid. Att använda jordbruket som bas för ekonomisk tillväxt i dessa länder kräver en produktionsrevolution bland småbruken.
Ett förbättrat jordbruk säkerställer behovet av baslivsmedel och möjliggör produktion av andra varor vilket ger människor möjlighet att ta sig ur fattigdomen. Satsningar på just jordbruket i fattiga länder är fyra gånger effektivare än andra investeringar när man vill stimulera tillväxt av BNP och minska fattigdom. Ändå går bara fyra procent av världens samlade bistånd till jordbruk i utvecklingsländerna.

I transformerade länder, som större delen av södra och östra Asien, Mellanöstern och Nordafrika, ökar inkomstklyftorna mellan stad och landsbygd vilket orsakar stora sociala och politiska spänningar. Satsningar på jordbruket i dessa länder skulle verka utjämnande.
I större delen av Latinamerika, en stor del av Europa och centrala Asien, som hör till urbaniserade områdena, kan jordbruket minska den kvarvarande fattigdomen på landsbygden, om småjordbruken får möjlighet till avsättning för sina produkter.
Miljövård och jordbruk är tätt kopplade till varandra. De stora negativa effekter jordbruket har på miljön kan minskas. Även här öppnar sig en marknad för arbete av olika slag. Rapporten visar på nödvändigheten av att skapa mer hållbara jordbruksmetoder som gynnar miljön, inte utarmar den och som gör jordbruken mindre sårbara vid klimatförändringar.
För som det också poängteras i rapporten: de som har minst del i klimatförändringarna är också de som kommer att drabbas hårdast av dem.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

FN bjuder in till nya samtal om Jemen

Jemen-sändebud Martin Griffiths har bjudit in de stridande parterna i landet till nya samtal i Genève den 6 september, i hopp om att få slut konflikten.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria