Fasayil är en fattig by i Jordandalen, en sällan uppmärksammad del av de ockuperade palestinska områdena. Enligt Oslo-avtalet ligger Fasayil i “c-zonen”, vilket innebär att bygglov för nya hus kan enbart ges av den israeliska ockupationsmakten, men sedan ockupationen av Västbanken tog plats 1967 så har inget tillstånd getts för nytt husbygge i byn. Tidigare så har demoleringar begärts av även små konstruktioner så som toaletter och vattenbehållare. Den nya lågstadieskolan är byggd med billiga material som halm och lera och har som mål att förse 115 palestinska barn med en chans till utbildning eftersom dom för tillfället inte har någon möjlighet att utbildas lokalt. FN konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter fastställer att under internationell humanitär lag så måste utbildning finnas tillgänglig inom en riskfri och trygg distans till eleverna som går där och enligt Genèvekonventionen så har ockupationsmakter skyldighet att, i samarbete med nationella och lokala myndigheter, främja arbetet av alla institutioner som ägnar sig åt omhändertagandet och utbildningen av barn. Om demoleringen tar plats så skulle Israel med andra ord bryta mot de mänskliga rättigheterna. För byborna i Fasayil så  representerar skolan mycket mer än bara hopp om utbildning -byggnaden är också ett fysiskt motstånd mot det ständigt utvidgade bosättar-området Tomer som illegalt omger deras hem. I respons till palestiniernas vägran att sluta bygga sin skola så har israeliska soldater oprovocerat kommit in i Fasayil flera gånger under den senaste veckan, enligt bykommitténs språkrör Abu Fouad.       

Än så länge har de israeliska myndigheterna inte erbjudit kommentarer angående situationen i Fasayil, men vid ett förhör den 27 november så framskjöts ytterligare beslut om skolans framtid till den 29 december. 

Therezie Cooper

är medlem i "the Brighton-Tubas friendship and solidarity group"