I ett pressmeddelande i februari meddelade Sandia/Stirling Energy Systems, SES, att deras ”Dish Stirling”-kraftverk slagit rekordet för att omvandla sol till el via en värmecykel. Det nya rekordet på 31.25% slår ett rekord på 29.4% som stått sig sedan 1984. De använda kraftverken är mindre enheter som består av en mängd speglar, monterade i en parabolisk ”dish”, som reflekterar solstrålningen mot en stirlingmotor. Speglarna och motorn är monterade på en ställning som låter dem följa solens bana.

 

Solkraftverken är av en typ som kallas CSP, Concentrating Solar Power, vilket är en helt annan teknik än solceller. Medan solceller utnyttjar fysiska processer i ett material för att direkt skapa en spänning och fria elektroner, dvs el, så går CSP-kraftverk en omväg via att koncentrera solstrålarna på en mottagare och få värme vid höga temperaturer. Värmen används sedan på samma sätt som i kärn- eller biobränslekraftverk, i en turbin eller motor som driver en generator för att få el. Fördelen mot solceller är att man slipper dyra halvledarmaterial, kan bygga storskaligt och använda känd teknik, därmed går det att få el till förhållandevis låga priser. Effektiviteten för solceller är dock högre, med rekord runt 40%.

 

Den typ av motor som SES använder, Stirlingmotorn, uppfanns redan 1816 av den skotske prästen Robert Stirling. Den använder en annan kraftprocess än exempelvis bilmotorer och ångturbiner och i teorin lovar den hög effektivitet. Eftersom den utvecklats relativt sett mindre än andra motortyper så har den emellertid aldrig kunnat slå igenom utan används idag för väldigt speciella applikationer, exempelvis svenska ubåtsmotorer, samt just solkraftverk.