Metan som rapas ut av boskap står för ca 5 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Nu har professor Junichi Takahashi och hans forskargrupp från japanska Obihiro University of Agriculture and Veterinary Medicine upptäckt ett sätt att minska bildandet av metan i korna. Det kan åstadkommas genom att till kornas föda tillsätta en blandning av nitrat och cysteine, den senare en typ av aminosyra som finns bl a i hår och skönhetsprodukter.

Upptäckten gjordes av en slump, när en besättning av kor som drabbats av nitritförgiftning studerades. Det visade sig att de förgiftade boskapen producerade mycket låga halter av metan. Vidare visade det sig att om djuren även fick i sig cysteine så kunde förgiftningen stoppas, men den metanhämmande effekten kvarstod.

Metan bildas i kornas magar när bakterier bryter ner växtfiber. När korna får i sig nitrat så omvandlas det i en av magarna till nitrit. Denna omvandling konsumerar mycket väte och därmed så finns det brist på detta grundämne för att bilda ämnen med mycket väte, som metan. Cysteinet i sin tur ser till att nitriten omvandlas till ammoniak, så att nitritförgiftning undviks. Enligt forskargruppen så skall inte mjölkkvalitén hos korna påverkas av behandlingen, men mer noggranna hälsostudier nämns inte.

Nitritförgiftning bland boskap uppstår när de äter grödor från åkrar som behandlats kraftigt med konstgödsel, som innehåller bland annat nitrit och nitrat. Alltså borde det räcka att tillsätta cysteine till födan för boskap som äter denna sorts foder, för att drastiskt minska metanutsläppen. Metan är ca 20 gånger värre än koldioxid som växthusgas, och är en viktig faktor för att nötkött förknippas med hög klimatpåverkan, så upptäckten skulle kunna ha stor betydelse. Det finns dock fler implikationer, förutom hälsoeffekten för själva korna så är inte miljönyttan självklar. Boskapsuppfödning är mycket resurskrävande, i form av mark och vatten, så oavsett metanproduktion så är det inte ett särskilt miljövänligt sätt att producera mat i stor skala. Vidare kräver nitrat mycket energi att framställa, vilket gör att gödsel är en stor utsläppskälla för jordbruket. Dessutom så kan kraftigt gödslade åkrar producera lustgas, vilket också är en kraftig växthusgas.