LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Utrikes
Valeska Araneda

  • Det ökade våldet i Mexiko beror bland annat på polisens inblandning i kidnappningar, påpekar debattörer. Bilden visar soldater och fritagna kdnappningsoffer.
Läsarnas Fria

Återinförande av dödsstraff diskuteras i Mexiko

I slutet av november presenterade regeringen i Coahuila ett förslag till en grundlagsreform inför mexikanska kongressen som innebär ett återinförande av dödsstraffet. I Mexico City pryds tunnelbanan av stora affischer där det gröna partiet säger ”För att ditt liv intresserar oss – dödsstraff åt mördare och kidnappare”.

Politiker i Mexiko menar att förslaget kommer sig av ett krav på lugn och säkerhet från medborgarnas sida, där rädslan för kidnappning, enligt dem, ständigt ökat.

– Initiativet grundar sig inte bara på en laglig plikt, utan även på en social och medborgerlig sådan. Det är också oumbärligt att fastställa mekanismer som är effektiva, handlingskraftiga (…) för att ge tillbaka Coahuila-borna, och mexikanerna i sin helhet, lugn och harmoni i sitt vardagliga liv, säger Coahuilas guvernör Moreira Valdés till tidningen La Jornada.
 
Förslaget har fått stöd bland vissa politiker och anses generellt vara ett populistiskt drag från deras sida. Det enda parti som enat gav guvernören i Coahuila sitt stöd, och som dessutom står bakom en omfattande kampanj för frågan, är Mexikos gröna ekologiska parti PVEM.
Till La Journada säger guvernören att han redan när han blev vald 2005 lade fram ett förslag som ledde till hårdare straff för brott som våldtäkt, grovt rån och kidnappning. Detta resulterade i att den som till exempel kidnappar och våldtar sitt offer kan få 120 års fängelse i Coahuila. Men enligt guvernören har denna straffskärpning inte lyckats ge det väntade resultatet, eftersom brottslingarna inte räds de hårdare straffen på grund av sin medvetenhet om svagheterna i systemet och dess korruption.
 
Frågan om dödsstraffets eventuella återinförande i Mexiko har väckt starka känslor i det civila samhället. Flera människorättsorganisationer, katolska kyrkan, akademiker och sociala ledare har uttryckt sin avsky för förslaget samtidigt som de pekar på farorna med att dödsstraffet kan förvandlas till ett verktyg för politiskt förtryck.
– I flera länder och i olika epoker har man använt det (dödsstraffet) för att bli av med sina politiska motståndare, säger några av dem till tidningen La Jornada.
Mexiko förbjöd dödsstraff i sin helhet 2005 genom en reform av artikel 22 i grundlagen – samma artikel som man nu åter vill förändra. 
Det är dock värt att understryka att Mexiko samma år även skrev under Amerikanska människorättskonventionens protokoll angående förbud av dödstraff och den Internationella konventionen för medborgerliga och politiska rättigheter.
I flera inlägg i tidningen La Jornada påpekar debattörer att det våld som etablerat sig i landet de senaste åren framför allt har att göra med tre faktorer: ökad brottslighet, straffrihet och korruption. 
Samtidigt menar flera att det som verkligen upprör medborgarna är myndigheternas bristande effektivitet när det gäller att förebygga brottslighet, samt poliskårens inblandning i kidnappningar och liknande brott.
ANNONSER

Rekommenderade artiklar

FN bjuder in till nya samtal om Jemen

Jemen-sändebud Martin Griffiths har bjudit in de stridande parterna i landet till nya samtal i Genève den 6 september, i hopp om att få slut konflikten.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Starkt stöd för Obama efter hundra dagar

Analys | Barack Obama har lyckats skapa förbättrade relationer mellan USA och andra länder under de hundra första dagarna på presidentposten – även om det än så länge mest handlar om löften än verkliga förändringar.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria