Historiens vingslag slår ibland till alldeles nära oss. Davis Cupmatchen i Malmö har sin historiska pendang. Det var under förra seklet, det politiskt hektiska året 1968. En tennismatch i Davis Cup skulle spelas i den fridfulla orten Båstad mellan Sverige och Rhodesia, ett land med en rasistregim, det nuvarande Zimbabwe.  

För första gången i Sverige går aktivister till attack mot ett idottsarrangemang. Det är den 3 maj 1968. Det är strax före studentrevolten i maj. Davis Cup-matchen i tennis mellan Sverige och Rhodesia ska just börja. En stor mängd demonstranter har samlats i det lilla samhället Båstad. Hundar skäller och slagord skallar. I början var det ungefär 300–400 personer, men fler anslöt sig.

Demonstranterna skulle följa bestämda gator enligt polisens anvisningar och stanna på behörigt avstånd från tennisstadion. Men demonstrationståget urartade och en del av tåget bröt sig ut vid lilla torget. Man bröt mot polisens ursprungsplaner och demonstranterna stormade fram och lyckades spränga grindarna och ta sig in mot matchen. Där möttes de av en mur av poliser.

”Stoppa matchen! Smith mördare! Stoppa fascismen!” hördes från demonstranterna. En polis ropar ”Var lugna! Var lugna!

Denna demonstration gick av stapeln strax före de politiska mord som inträffade i maj 1968 på Martin Luther King och Robert F Kennedy. Också strax före alla upplopp och gigantiska demonstrationer världen över som inträffade senare under samma månad och år.

Polisen på plats i Båstad togs med överraskning av den våldsamma uppslutningen och anstormningen. De insåg att de inte var i tillräcklig numerär och för klent utrustade inför detta uppdrag. Demonstranterna kastade gatsten, oljepåsar och ägg. Polisen tillgrep vattenkanon och kunde till slut hejda demonstranterna men dessa satte sig ned på gatan och blockerade all in- och utpassage till tennisstadion.

Ett tjugotal demonstranter tog sig dock in på läktarna och slungade oljepåsar, sten och ägg ut på banan för att göra spel omöjligt. En flicka sprang ut på tennisbanan förföljd av fyra, fem poliser.

Demonstrationerna tog till slut en ny och oväntad men avgörande vändning. Demonstranterna lyckades stoppa matchen. Aktivisterna vann. Arrangörer och poliser togs på sängen och lyckade inte hålla demonstranterna tillbaka...

Länspolischef Hans Fjällner lyckades med hjälp av en megafon tysta larmet och ge beskedet:

"Det blir ingen match! Den är stoppad!"

I efterspelt sa Tennisförbundets ordförande att de var beredda att ta hand om det här med demokratiska medel men att det var en ligisthop som anföll och "Vi tyckte att det var ovärdigt att slåss med ligister. Vi har här sett med egna ögon och på väldigt nära håll hur en sådan här olaglig demonstration fungerar och vi har bedömt det så att vi vill inte utsätta Båstad och tennisstadion för sådant.” Och han menade att de inte kunde spela för tomma läktare då det egentligen vore förnedrande att ge vika för demonstranterna. Han säger avslutningsvis: "Vi bedömde det så att förutsättningarna att spela med tomma läktare var små."

Han får en fråga om Sverige tänkte ge walk over och svarar att matchen kommer i alla fall inte att spelas i Båstad.

Detta var det första idrottsevenemang som stoppats i Sverige genom en politisk viljeyttring.

En summering av bataljen ger vid handen: En yngling till sjukhus, många ungdomar fick föras till tandläkaren, en brandman fick ett öra sönderskuret, en polis fick ett slag av ett järnrör på en axel. 7–8 ungdomar kvarhållna i förhör.

I högtalare manar polisen publiken att lämna läktarna.

Till slut hörs det lakoniska konstaterandet i den rasslande megafonen.

 ”Tillställning är slut. Matchen är stoppad.”