• Etnologen Andrea Dankic forskar kring hiphopens skapandeprocesser.
  • Rapparen Näääk drog tillbaka sin låt från Spotify och iTunes.
Stockholms Fria

”Begreppet bitch är inte bara nedsättande”

Den nya vågen hiphop i Sverige är politisk i en bred bemärkelse. Därför rimmar uppmaning till kvinnovåld illa med samtiden. Det är en förklaring som etnologen Andrea Dankic ger efter turbulensen kring Näääk och Nimos låt Vare värt det!

Går det att gradera hur grov eller misogyn den här låten är, ur ett svenskt hiphop-perspektiv?

– Nu är inte jag expert på alla låttexter. Men jag tror att man får ta hänsyn till vad Näääk själv skrev i det öppna brevet: Han var en mycket yngre person och befann sig i en helt annan situation och hade ingen aning om att hans musik skulle nå ut till så många människor.

– Och jag tror att om man befinner sig i den här undergroundscenen, som han gjorde under den här tiden, så tror jag man känner att man har en mycket större frihet att uttrycka sig än vad en mer etablerad artist har.

– Han var inte medveten om att låten skulle få så stor spridning, den var tänkt för en undergroundscen. Ofta har raplåtar ett jagperspektiv, därför är det lätt att leva sig in i den. Men trots att det ofta låter självbiografiskt visar det sig ofta inte vara det. Dessutom är överdrift en vanlig del av hiphop som genre.

– Om man skulle ta texterna från Battlerap-scenen och det som uttrycks där och jämföra med den här låten, skulle det komma upp på samma nivå, i vissa fall.

Fast när de går upp scenen för att dissa varandra är det lite som två boxare som ger sig upp i ringen. Den som ger sig in i leken får leken tåla. Men den här tjejen som polisanmälde låten hade inte bett om det när hon hörde låten på en fest.

– Jag tänkte mer att det här också är en arena på hiphop-scenen där kvinnofientliga åsikter uttrycks. Men visst, maktförhållandet är helt annorlunda. Sedan har vi såklart Ken Rings kända uttalande om att storma slottet och våldta Madeleine.

Det måste vara ovanligt att dra tillbaka en låt och be om ursäkt och säga: Det här kan jag inte stå för länge?

– Nu har jag inte gjort research för de senaste 40 åren. Men jag har även frågat andra och jag har aldrig hört talas om det.

Borde man inte kunna skriva eller sjunga om vad som helst? Inskränkningar kan ju även missbrukas? Vi har ju den klassiska frågeställningen kring yttrandefrihet och där folk ropar censur, bland annat i samband med Näääks spelning på Lydmars nyligen.

– Om man tittar på svensk hiphop och hur den ser ut i dag, är många artister politiska. Till exempel låten Tystas ner som kom ut förra sommaren i samband med nationaldagen, där många rappare gick ihop – bland annat Nimo, Malcom B, Adam Tensta och Promoe – för att uttrycka sin frustration över att Sverigedemokraterna sitter i riksdagen.

– Sedan har vi Femtastic. Det är en intressant tajming. För i samma veva med den här polisanmälan mot Näääk, kom också FATTA-kampanjen som är en reaktion mot domen i Umeå, där tre unga killar inte blev dömda för våldtäkt – fast att de spelade in när de förde in en glasflaska i en tjejs slida. Den här kampanjen är en reaktion mot det och de (Syster Sol, Cleo och Kristin Amparo) gjorde en låt som släpptes i måndags. De försöker förändra lagstiftningen kring våldtäkt.

– Det är exempel på tydliga politiska strömningar inom samtida svensk hiphop. Och det är också inom den kontexten som jag förstår Näääks ursäkt. Så som jag förstår svensk hiphop-historia har det inte varit så förut, inte på den här nivån. Just kravet att texten ska efterlikna någon slags verklighet vi strävar emot. Tidigare har det stannat vid: Ska man inte kunna skapa fritt som artist – versus moralpanik, censur.

Våren 2011 blev Labyrint uppmärksammat, när gruppen stoppades från en spelning på en fritidsgård i Småland på grund av sina drogliberala texter. I samband med den händelsen startades kampanjen ”Sluta stoppa min musik”.

– Om man sätter in Näääk i den kontexten blir det intressant, för då kan man ha en diskussion kring vilka av värderingarna som kan gå under parollen ”bra” och ”dålig” censur. I det här fallet verkar det vara okej att vara drogliberal, eftersom det blev väldigt många reaktioner att Labyrint fick kritik för sina drogliberala uttryck. Men det verkar inte vara okej att vara kvinnovåldsglorifierande.

Hur förhåller du dig till alla bitch och hoes i hiphoptexter, som kvinna?

– Som privatperson eller som forskare?

Som privatperson kanske det blir, om man nu kan separera det.

– Först och främst vill jag lyfta fram att värderingarna inom hiphopkulturen och musiken oftast skildrar värderingar inom det samhälle som den verkar, även om det också finns de som försöker beskriva hur det skulle kunna vara. Personligen har jag under åren lotsat mig igenom olika aspekter av hiphop. Beroende på vilka faser i livet som jag befunnit mig i har jag också befunnit mig vid olika hållplatser. Vid en hållplats – gangsterrapen under slutet av 1990-talet där just bitches och hoes är vanliga inslag – stannade jag en väldigt kort tid. Jag har mest lyssnat på amerikansk hiphop och det är först nu som jag har börjat återvända till den svenska igen, efter att tidigare ha lyssnat på bland annat Looptroop och Petter.

– Många inom den feministiska rörelsen har anammat begreppet bitch som någonting positivt och kraftfullt. Förra året släppte den amerikanske rapparen Lupe Fiasco låten Bitch Bad som skildrar en enligt vissa ensidig syn på kvinnor som än en gång delas in i madonnor och horor.

– Även om jag har förstått att Lupe ville lyfta fram det negativa i att den vanliga amerikanska hiphopjargongen proklamerar för bitches, som de lättklädda unga kvinnorna i hiphopvideos får symbolisera här, vilket han menar många flickor försöker att efterlikna under sin uppväxt, togs det emot av vissa som ännu ett tillfälle för män att definiera hur kvinnor ska och inte ska vara.

– Begreppet bitch är därför mer komplext än att det endast är nedsättande.

Fakta: 

”Vill be alla om ursäkt”

”Jag måste bara börja med att säga att jag skrev Vare värt de! 2007, för nästan sju år sen innan jag ens hade släppt min första skiva. Jag var en väldigt mycket yngre person då...”

”Texten var, som den ofta är i rap, överdriven då jag självklart aldrig haft tankar på att begrava kvinnor i Årstaviken.””Då jag absolut inte vill att folk ska tro att jag står för våld i allmänhet och speciellt inte mot kvinnor, så har jag bett skivbolaget som gav ut låten att plocka bort låten från Spotify och iTunes.”

”Vill slutligen be alla som tagit illa upp om ursäkt, jag hoppas ni godtar min förklaring.”

Utdrag ur Näääks öppna brev

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Chefredaktören som slängdes ut av diktatorn

Stockholmaren
Intervju

Hur går tankarna när man sitter avskuren från omvärlden under 48 timmar i en provisorisk arrestlokal på flygplatsen i Kairo? Möt Per Björklund, som bannlystes från Egypten och tvingades planera om sitt liv. Nu är han Fria Tidningens nya chefredaktör som vill väcka tanken om ett samarbete mellan olika vänstertidningar.

Skamstraffets återkomst

Intervju

1901 infördes brottsregistret i Sverige – för att skydda folks integritet från arbetsgivare som vände sig till prästen för att undersöka den arbetssökandes vandel. Drygt 100 år senare används samma register flitigt av Svenska kyrkan och en lång rad företag – utan vare sig stöd i lagen eller forskningen – för att stänga ute medborgare från arbetsmarknaden. En kritisk utredning gjordes 2009, men regeringskansliet är svävande i målet.

Resan från underjorden som kan sluta i riksdagen

Underjorden
Intervju

När Peter Söderlund från Tyresö muckade från fängelset 1998 fick det vara nog. Från ett kriminellt liv fyllt med droger hjälper nu Peter och hans X-cons ungdomar på glid och före detta fångar som själva vill byta liv.

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

© 2024 Stockholms Fria