Hiphopen utmanar heteronormer | Stockholms Fria
  • Rapparen Mollgan (mitten) vill att fler hiphopare ska ta ställning mot homofobi. Till vänster sångaren Cecilia Dumbuya.
Fria Tidningen

Hiphopen utmanar heteronormer

Hiphop är ofta heterosexuellt kodad, men allt fler artister kommer ut eller tar ställning. Göteborgsrapparen Mollgan hoppas att hiphop som rörelse snart ska kunna gå i täten för allas lika rättigheter.

Göteborgsbaserade rapparen Mollgan rönte uppmärksamhet förra året för sin video till låten Non stop, som handlar om ett homosexuellt kärleksförhållande. Han har ofta tagit ställning mot systematiska orättvisor. För honom har det alltid varit självklart att hbtq-personer ska ha samma rättigheter som alla andra.

– För mig är homofobi lika sjukt och illa som rasism. Jag har alltid åsikter i mina låtar. När en nära familjemedlem kom ut ur garderoben kändes det ännu mer aktuellt med ett tydligt ställningstagande. Det är konstigt att inte fler gör det. Jag vet många rappare som inte är homofober men som ändå inte har tagit ställning.

Mollgan tror att en förklaring är att det finns en machokultur och att hiphopen varit mansdominerad. Men subkulturer är en spegling av övriga samhället.

– Nästan alla samhällsproblem återfinns i rappen. Men jag ser den som en civil rights-movement, som alltid har legat i framkant i olika frågor. Hiphop är ett starkt medel att uttrycka samhällskritik med. Jag vill att hela rörelsen ska stå längst fram och kämpa för allas lika rättigheter, vilket jag alltid kommer göra som artist, säger Mollgan.

Kalle Berggren är doktorand i sociologi och skriver en avhandling om svensk rap. Han undersöker hur rappare iscensätter och förhandlar om föreställningar kring kön, sexualitet, ras och klass i sina texter. I en vetenskaplig artikel skriver han hur manliga rappare går från att å ena sidan älska sina bröder mest, å andra sidan betona heterosexualiteten.

– Det stämmer att hiphop länge varit heteronormativ. ”Har du sett mig på Tip Top? Nej jag är straight – mina kläder är hiphop”, rappade Fattaru i låten Mer bounce. Hela genren kodas som heterosexuell, säger Kalle Berggren.

Etnologen Andrea Dankić skriver också på en avhandling om hiphop, men med fokus på skapandeprocesser inom bland annat battlerap-scenen. Hon undersöker även hur skapandet går till i studion. Andrea Dankić förklarar att de stereotypiska uppfattningar som kopplas till hiphopkultur utgår från ett hypermaskulint ideal inom vilket heteronormativitet upprätthålls.

– Den stereotypen existerar absolut. Men motpolen – en queer rörelse – har alltid funnits vid sidan av den kommersiella, även om den inte alltid har omtalats.

Mollgans låt handlar inte specifikt om ett homosexuellt kärleksförhållande utan om kärlek i allmänhet, men han valde att visa två killar som blir kära i varandra i videon. Han fick utstå kritik och hat, men också mycket uppskattning.

– Jag har spelat på West Pride i flera år. Jag och min manliga backup-rappare brukar alltid kyssa varandra på scen. Jag står gärna i framkant och visar att jag kämpar för det här. Det kanske är en löjlig gest men den är också enkel och tydlig, säger Mollgan.

Kalle Berggren menar att samhället förändras i ojämn takt mot större öppenhet. Samtidigt som en rappare tar ett steg fram kan en annan dra en homofobisk rad. Utvecklingen är inte linjär.

– Promoe kunde i början av karriären använda ”bög” och ”gay” på ett nedvärderande sätt. På senare år har det försvunnit från hans texter och ersatts av kritik mot heteronormen. Samtidigt kan man hitta homofoba uttryck även i nyare låtar av olika artister, säger Kalle Berggren.

Den stora skillnaden nu jämfört med för 40 år sedan då hiphopen kan sägas ta sin början är att flera av de kommersiellt mest framgångsrika amerikanska artisterna kommit ut, däribland Queen Latifah och Frank Ocean. Snoop Dogg, Nicki Minaj, Jay-Z och Kanye West har tagit ställning för homosexuellas rättigheter.

– En kan spekulera kring varför. Att döma av vad artisterna själva säger verkar det handla om att ingen ska bli diskriminerad. Jay-Z likställer homosexuellas rättigheter med afrikanamerikaners, säger Andrea Dankić.

Hon påpekar att Barack Obama har uttryckt sitt stöd för allas lika rättigheter.

– Det kan därmed ha blivit ett sätt att visa att man är öppen och modern.

Mollgan tycker att det är viktigt att artister går ut med tydliga budskap.

– Jag tror att det påverkar unga människor. Det kan inte vara kul att vara ung och homosexuell och höra någon man beundrar säga ”no homo”. Hiphopen har alltid varit peppande för mig och stått upp mot makten. Det vore fett om även hbtq-frågorna kom in som en självklar del i det. Det är för jävligt att det på många håll fortfarande är kontroversiellt att vara homosexuell.

Rekommenderade artiklar

Podden som skapar ett vi

Från en källare på krogen Paradiso vid Mariatorget gör Mahan Mova, Arjan Shoeybi och Victor De Almeida podden Ni e med oss, om urban kultur och framgång.

© 2018 Stockholms Fria