I onsdags tog EU-parlamentet ställning till kommissionens lagförslag om att minst 40 procent av styrelseledamöterna i europeiska börsnoterade bolag senast år 2020 ska vara kvinnor. En stor majoritet av parlamentarikerna ställde sig bakom förslaget och röstsiffrorna slutade med 459 för och 148 emot. Men bland de svenska EU-parlamentarikerna har förslaget inte lika stort stöd. Det var bara de socialdemokratiska och miljöpartistiska parlamentarikerna som röstade ja. En av dem var Anna Hedh (S).

– Glastaket som hindrar kvinnor från att nå styrelserummen måste tas bort. Nuvarande strukturer är inte bara djupt orättvisa, utan innebär även ett stort slöseri med kompetens. De negativa ekonomiska effekterna av att massor av högkvalificerade kvinnor stoppas på karriärstegen är mycket betydande, säger hon i ett uttalande.

Parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) menar att det finns andra åtgärder att ta till än kvotering, som att till exempel tvinga alla företag att redogöra för sammansättningen av sina styrelser i årsredovisningen. Hon pekar också på den låga andelen kvinnor i både parlamentet, kommissionen och den europeiska centralbanken, ECB, där EU faktiskt själva har ett inflytande.

”Trots detta tar vi oss rätten att peka med hela handen och tala om hur fria europeiska börsbolag ska tillsätta sina styrelser. Detta är hyckleri”, skriver hon på sin blogg.

Mer förvånande är kanske att ordföranden i EU-parlamentets jämställdhetsutskott, Mikael Gustafsson (V), röstade nej till förslaget. Han säger att han annars är en övertygad förespråkare av könskvotering men att beslutet inte bör tas på EU-nivå.

– Om det hade varit omröstning i riksdagen hade jag tryckt på den gröna knappen. Det här handlar om en principiell fråga, om demokrati och EU:s brist på det, och att jag tycker att frågan om kvotering bör avgöras av medlemsstaterna, säger han.

Hur tänker du kring vilken signal det skickar att du som ordförande i jämställdhetsutskottet röstar nej till en lag om könskvotering?

– Jag tror att de flesta inom parlamentet och också civilsamhället förstår varför jag röstade nej och vet hur kraftigt jag driver andra frågor som rör kvinnors rättigheter.

I dag är i genomsnitt bara 17 procent av styrelseledamöterna på EU:s största företag kvinnor och i Sverige är motsvarande siffra 26 procent. Det innebär att andelen kvinnor i EU:s bolagsstyrelser behöver mer än fördubblas till år 2020. Hur det målet ska nås är upp till medlemsländerna själva att slå fast, enligt lagförslaget. Men först väntar förhandlingar mellan medlemsländerna och EU-parlamentet då Sverige tillsammans med bland annat Storbritannien väntas försöka blockera förslaget.