Hydraulisk spräckning, mer känt som fracking, är tekniken att utvinna olja eller gas ur skifferlager genom att spräcka dem med kemikalieblandat vatten nedpumpat under extremt tryck i borrhål. I USA har den medfört en ökning av landets oljeproduktion för första gången sedan 1970-talet och skapat en stämning liknande ”guldruschen i Kalifornien” i North Dakotas tidigare avfolkningsbygder.

Och nu börjar metoden på allvar sprida sig till Kina, Centraleuropa, Latinamerika och andra delar av världen.

I Rumänien blev byn Pungesti scen för våldsamma sammandrabbningar mellan hundratals kravallpoliser och bybor som protesterade mot förberedelser för en frackingoperation i amerikanska oljebolaget Chevrons regi. Protesterna pågick under hela hösten och kulminerade när demonstranter rev ned stängslet runt anläggningen i december. Sedan dess har invånarna Pungenti och omgivande byar belagts med så hårda inskränkningar av sin rörelsefrihet att Helsingforskommissionen kritiserat det som en kränkning av deras mänskliga rättigheter. I januari avslöjades att undersökningar eller utvinning i hemlighet inletts på dussintals andra platser i landet, enligt miljöorganisationen Frack of Romania.

Argentina bedöms sitta på världens näst största reserver (efter Kina) av skifferolja, huvudsakligen i fältet Vaca Muerta i Patagonien. Också här är det Chevron som har fått det attraktiva kontraktet i samarbete med statliga YPF, men det kan bli kamp i domstolarna om överenskommelsen eftersom den argentinska staten ännu inte presenterat den nödvändiga miljöstudien och inte konsulterat med ursprungsbefolkningen Mapuche i de områden utvinningen ska ske. Flera kommuner har utfärdat lokala förbud mot fracking, men regeringen menar att detta ligger utanför deras befogenheter.

En rapport från Center for Latin American and Latino studies konstaterar att Mexiko, Brasilien, Chile och Paraguay alla har stora reserver, men att det finns ”politiska hinder” för utvinningen.

Samtidigt kommer nya rapporter om att fracking-”revolutionen” i USA kanske inte håller allt den lovar. Internationella energimyndigheten, IEA, har i sin rapport från förra året reviderat ned prognosen från 2012 och förutspår nu att USA:s oljeproduktion kommer att börja falla igen redan 2020.

– Skiffer har gett oss ett par år till innan vi är i riktiga problem. Folk måste förstå att det är den sista flämtningen, hävdar Art Berman, oljegeolog och medlem i amerikanska Peak Oil-studieföreningen, till branschtidningen Fuel Fix.

Den negativa överraskningen har varit den mycket snabba takt med vilken flödet sinar efter att ett borrhål ”frackats”. Efter ett år har produktionen i genomsnitt fallit till 40 procent av vad den var första månaden och efter tre år till bara 20 procent. Medan nya oljekällor producerande 90 000 fat om dagen öppnas varje månad i ett av de största fracking-fälten, Bakken Shale, i USA, faller samtidigt produktionen i de gamla med 60 000 fat, påpekar tidningen. Takten i produktionsbortfallet har ökat år från år.

USA:s gasproduktion har efter ett par år av kraftiga ökningar i stort sett planat ut från 2012 till 2013, skriver Energy Bulletin.

De siffrorna kommer säkerligen ge nya argument till fracking-motståndare runt om i världen. Är tekniken verkligen värt de betydande miljöriskerna – fracking har kopplats till bland annat lätta jordbävningar och förorening av grundvattnet – för en boom som kanske bara räcker något årtionde?