Fria Tidningen

EU-kritik och vänsterpolitik i kombination

Som EU-kritiker och motståndare till Lissabonfördraget är Malin Björk Vänsterpartiets toppkandidat i EU-valet. Men går det att kombinera EU-kritiken med en aktiv vänsterpolitik i parlamentet?

– Absolut, jag tycker att det känns märkligt att inte fler lyfter diskussionen om EU:s bristande demokrati och de fördragsproblem som finns. Om man har suttit i en båt i tjugo år som läcker in och har ett skevt roder så är det bra att ha ett parti som Vänsterpartiet i parlamentet, som ställer krav och lyfter problematiken, säger Malin Björk.

Vänsterpartiet är tillsammans med Sverigedemokraterna det enda parti som driver frågan om att omförhandla medlemskapet och som vill att Sverige går ur EU. För Malin Björk är kravet på att lämna unionen ett viktigt ställningstagande.

– För oss är det ett tydligt sätt att peka på bristerna och säga ”nej det här är inte bra” – bland annat eftersom EU:s fördrag fastställer en högerpolitik. Man kan tycka att kravet är långsiktigt och orimligt att tänka sig, men för oss är det viktigt. Sen tycker jag att den retorik som klumpar ihop Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet för att båda är EU-skeptiska är olycklig eftersom den legitimerar Sverigedemokraterna och normaliserar dem.

Men är det inte bättre att fokusera på att reformera EU snarare än att driva kravet på ett utträde?

– Jag tycker att vi kan göra både och samtidigt. Som en del av vår EU-kritik ryms det reformistiska där vi bland annat föreslår fördragsändringar som ska innefatta undantag från EMU, att Sverige ska skyddas från framtida privatiseringar och att arbetsrätten ska säkras genom ett socialt protokoll. Jag tror att det är fullt möjligt att ha två spår på gång samtidigt.

Att Vänsterparitet ibland tvingas ta ställning till motstridiga intressen står klart – partiet har ifrågasatts för att ta större hänsyn till kravet på att minska EU:s inflytande, snarare än att stå upp för viktiga sakfrågor i parlamentet. Bland annat när de röstade mot ett förslag om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser inom unionen, vilket är en viktig fråga som de driver på nationell nivå. Dessutom fick de nyligen dåliga betyg i organisationen RFSL:s mätning om hur väl partierna står upp för hbtq-personers rättigheter i EU. Vänsterpartiets nuvarande ledamot Mikael Gustavsson, lade som enda svensk ner sin röst i en omröstning om bland annat stärkt asylrätt för personer som förföljs på grund av könsidentitet. Men Malin Björk tycker att mätningen är missvisande eftersom den omröstningen handlade om att man inte vill godta EUs asylpaket, i vilket förslaget om stärkt asylrätt för transpersoner ingick, eftersom det var för urvattnat.

– Vi kan inte ställa oss bakom EU:s asylpaket. Det finns enskilda saker om är bra i paketet men att sanktionera den minimala flyktingpolitiken som EU bedriver är inte okej. Vi vill inte att mina rättigheter som hbtq-person ska ställas mot en flyktnings mänskliga rättigheter, som är fallet i det här paketet.

Kan er EU-kritiska hållning ibland göra att det blir svårt med avvägningen kring hur ni ska rösta i viktiga sakfrågor?

– Om du frågar en folkpartist så vill de ha ett europeiskt FBI och centralisera all makt till EU. Men det vill ju inte vi i Vänsterpartiet – vi vill inte ha en superstat och det är vi tydliga med och då måste vi göra den här svåra och ibland komplicerade avvägningen. Vi frågar oss om ett förslag verkligen kommer att bli bättre för att det regleras på EU-nivå eller om det kanske är bättre att vi behåller det på nationell nivå så att vi kan fortsätta att gå i framkant.

Feminism och hbtq-rättigheter är viktiga frågor som Malin Björk driver starkt. Om hon tar plats i parlamentet efter söndagens val vill hon bland annat arbeta för en strategi mot våld mot kvinnor och att kommissionen antar en färdplan mot homofobi och transfobi. Hon vill också driva frågan om kvinnors rätt till abort och preventivmedel.

– Vi feminister och hbtq-aktivister från vänster är den starkaste motkraften till extremhögern. Vi måste ta över det utrymmet som de konservativa krafterna har lyckats skapa. Det viktigaste är att vi är tydliga och visar att vi aldrig ger oss.

Många personer som är EU-skeptiker vill ju inte rösta för att de anser att EU:s makt är illegitim, vad säger du till dem?

– Det är jätteviktigt att man går och röstar. Att avstå från att rösta stärker inte våra positioner vad gäller förhandlingsläget om fördragsändringar utan ger snarare plats åt fler högerpolitiker i parlamentet. Det leder till nedrustad välfärd, ökade klyftor och ytterligare privatiseringar. Jag tror att alla med hjärtat till vänster verkligen har intresse av att gå och rösta.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria