• Projektet Compoz skapar ett ljudverk som förändras efter besökarnas rörelser. Här repeterar Lene Havemose och Lars Järling.
Fria Tidningen

En dialog mellan kropp och ljud

Installationen Compoz är ett ljudande rum av ord, text, ljud, toner och musik. Bakom projektet står Audiorama och Medis5, en kulturverksamhet för personer med lindriga intellektuella funktionshinder.

På Skeppsholmen ligger Sveriges nationalscen för lyssnande, Audiorama. I det specialbyggda ljudrummet erbjuds musik, ljudkonst och hörspel. Här kommer även Compoz – det ljudande rummet att få premiär. Projektet är nyss påbörjat och är ett samarbete mellan Audiorama och Medis5, en kulturverksamhet för personer med lindriga intellektuella funktionshinder.

Under ledning av Anna Källblad, Johan E Andersson, Nils Personne samt Magnus Bunnskog har olika grupper arbetat fram rörelser, ord, texter, ljud och musik. Materialet ska katalogiseras och systematiseras till en bank som överförs till Audioramas rum. Där får besökare uppleva ett ljudverk som, genom specialteknik, förändras utifrån hur besökarna rör sig i rummet.

Koreografen Anna Källblad berättar att hon blev inkopplad i projektet efter att ha genomfört Hoppsa Universum på Botkyrka konsthall, vilket var en installation uppbyggd på ett sätt som liknar Compoz.

Hon berättar att Compoz växte fram som en vilja att göra något interaktivt för denna specifika målgrupp. Under Anna Källblads ledning har deltagarna genom praktiska workshops fått pröva hur man kan röra sig i det här rummet till musik, ljud och texter som arbetats fram i de övriga grupperna.

– Känslan ska vara att man med sina rörelser kan styra ljuden i rummet, säger Anna Källblad.

Som professionell dansare är hon van att arbeta i en miljö där man ser likartat på hur rörelser och musik används för att skapa ett verk. De många mötena och samtalen som uppstått vid träffarna med deltagarna i Compoz har gett henne nya insikter.

– Det har varit givande att röra sig utanför sitt fack. Här ser man med nya ögon på det som jag i andra sammanhang tar för givet. Det är spännande och stimulerande och har fått mig att se mina egna begränsningar.

Syftet med installationen är att skapa något som kan användas av alla.

– Vi har pratat om att hitta ett register som är lockande för en stor grupp oavsett funktionshinder. Exempelvis är det komponerat så att det går att aktivera även med små rörelser.

Trots att premiärdatum ännu inte är satt finns redan en stor nyfikenhet kring Compoz berättar Anna Källman, som tror att installationen kommer att bli en lustfylld upplevelse:

– Jag hoppas att det kommer att locka till ett utforskande av rummet och att man ska uppleva det som lustfullt att röra sig i rummet. Och att dialogen uppkommer mellan kropp och ljud.

Fakta: 

Audiorama och Compoz

• Compoz är namnet på ett treårigt projekt med stöd av Arvsfonden. Ljudverket skapas tillsammans med musiker och textförfattare med intellektuella funktionshinder. Premiärdatum är ännu inte satt.

• Compoz initierades av Audiorama, ägs av Musikcentrum Öst och är ett samarbete som även inkluderar Kapellet, koreografen Anna Källblad och Medis5. Läs mer på www.compoz.se.

• Audiorama är ett rum specifikt byggt för och hängivet lyssnandet. Rummet rymmer en publik om 50 sittande personer och består av 21 högtalare i golv, väggar och tak samt ett avancerat ljussystem. Verksamheten omfattar hörspel, musik och ljudkonst.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Mariam delar med sig av sig själv

Stockholmsbaserade Mariam Wallentin utgör vanligtvis ena halvan av duon Wildbirds & Peacedrums. Nu går hon solo och kallar sig Mariam the believer. SFT träffade sångerskan vars album Blood donation fått översvallande recensioner.

”Jag vill förändra människors liv”

I Våga minnas berättar Ewa Cederstam om hur hon som ung blev utsatt för våldtäkt, och hur denna händelse påverkat henne. Nu tilldelas hon Dorispriset för sin hyllade dokumentärfilm.

Fria.Nu

Isola – en ö ockuperad av konstnärer

Avskärmat från centrala Milano av järnvägsspår, en motorväg och några kanaler, ligger stadsdelen Isola. Namnet betyder ö, och under 30- och 40-talet var Isola ett centrum för antifascistiskt motstånd. Efterkrigstidens moderniseringsvåg lämnade inga större spår, först på 90-talet blev området intressant för stadsplanerare. Isola Art Center tar konsten till hjälp för att bevara stadsdelen mot exploatering.

Fria.Nu

Trögt sökande efter samhörighet

I sin nya essäsamling Den obekväma zonen möter vi författaren Jonathan Franzen innan han blivit känd och framgångsrik. Handlingen i essäerna kretsar kring hans barndom och relationen med föräldrarna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria