En livlina för ex-kriminella | Stockholms Fria
  • Pierre "Pirre" Elmqvist säger att det är unikt med en verksamhet där alla är välkomna oavsett drogproblematik. I höst är han med i filmen Tjuvheder där han spelar vaktmästaren Limpan.
  • Butiken finns på Valla torg.
  • Hyllorna dignar av allt från gamla telefoner till böcker.
  • Curre Cederström har drivit verksamheten sedan starten 2006.
Stockholms Fria

En livlina för ex-kriminella

Föreningen Tjuvgods har tajt ekonomi på grund av en liberal syn på beroendeproblematiken. Men nu har de fått stöd – av Leif GW Persson.

Det är en månad sedan uppmärksamheten i SVT-programmet Veckans brott och det mesta har återgått till vardagen. På Valla torg driver föreningen Tjuvgods fortfarande en second-hand butik som dignar av pryttlar, allt från kläder och böcker till teknikprylar trängs på hyllor och golv. Här försöker ex-kriminella komma tillrätta med ett arbetsliv och en drogfri tillvaro.

– Här är alla välkomna, säger Curre Cederström, föreningens ordförande som drivit verksamheten sedan starten för nio år sedan.

Curre är starkt kritisk till svensk kriminalvård. Han pratar engagerat och snabbt och tar bara korta pauser för ett bloss på ciggen. Efter ett långt liv i kriminalitet är det ett ämne han är väl insatt i.

– Kriminalpolitiken har havererat totalt. Den är ihopkopplad med nolltoleransen och det finns ingen mänsklighet när det gäller beroendevård, säger han.

När författaren och kriminologen Leif GW Persson besökte Tjuvgods gav han Curre ett gäng signerade böcker som stöd till verksamheten. I programmet säger GW att föreningen får hans ”sentimentala hjärta att klappa lite fortare”.

– De får ju röka och säkert hålla på med en del annat också på jobbet och då får de inga bidrag från kommunen, vilket jag tycker är en lite fyrkantig inställning. För folk som har levt i marginalen är det inte alldeles enkelt att ta ett stort steg utan då får man försöka hjälpa dem att ta små steg. Då ville åtminstone jag ge ett bidrag till dem, sa han i programmet.

Som tack för böckerna och den tillåtande attityden fick Leif GW ett lejdebrev av Curre. Det är ett gammalt bevis på tjuvheder. Förr signalerade det att man skulle vända i dörren om det hängde på väggen där man bröt sig in.

– GW har fattat vår grej. Han och jag var helt överens, säger Curre.

Curre Cederström menar att kriminalvården är uppfylld av strafftänkande och hämndbegär och att nolltolerans mot återfall inte hjälper människor som kämpar för att ta sig ur ett missbruk. Därför har föreningen inga strikta regler mot återfall och verkar bland annat för att narkotikabruk ska avkriminaliseras.

– Återfall är ett led i tillfrisknandet. Om du har levt i missbruk i många herrans år, vem fan blir förvånad om du faller tillbaka i det då och då? Vi kan inte göra annat än att släppa narkotikan fri. Inte för att folk ska knarka ihjäl sig, det gör de ju redan som det är, utan för att de ska överleva.

Han får medhåll från Pierre Elmqvist, eller Pirre, som också är aktiv i föreningen. Han sitter och röker med Curre på det röriga kontoret och följer intresserat vårt samtal. Precis som Curre har han flerårig erfarenhet av beroendevård och ett stort intresse för kriminalpolitik. Han är kritisk till andra beroendeföreningar som Kris – kriminellas revansch i samhället, där strikt nolltolerans råder.

– Om det händer något, som att du får ett återfall och tänder på, då slår de undan benen på dig direkt. Men för människor i vår sits, som sliter och drar och kanske har lyckats vara rena i flera år, raseras ju hela tillvaron då. Man blir väldigt knäckt av att behöva börja om på noll. Jag vet till och med folk som har tagit livet av sig på grund av det, säger han och fortsätter:

– Det är inte så att vi har massa påtända som springer här, alla som är påverkade får gå hem och sova och så får de komma tillbaka när de nyktrat till. Men det är just den inställningen som gör oss unika. Jag tror att det här betyder så mycket. Om inte vi fanns skulle många inte ha någonstans att gå. Det är skönt att komma in här – man är välkommen och det känns här inne, säger Pirre och klappar sig om bröstet.

Tjuvgods har sedan starten fungerat som utslussning för personer som tidigare suttit på anstalter som Kumla och Norrtälje och är en pusselbit för en mer fungerande tillvaro. Både socialtjänsten och arbetsförmedlingen använder sig av verksamheten, exempelvis genom att slussa ut personer i arbetsträning. Ett tag drev man också ett behandlingshem på Vendelsö.

– Men det har vi lagt ner, säger Curre. Det bor ensamkommande flyktingbarn där i dag. Det är det man tjänar pengar på numera, det är sjukt.

Eftersom Tjuvgods inte tillämpar nolltolerans är det svårt att få stöd och bidrag. Senaste gången man sökte och fick det från Stockholms stad var 2012. I dag har föreningen 15 anställda och totalt ett 40-tal är aktiva i arbetskooperativet. Finansieringen sker till största del genom försäljning i butiken. Och GW:s besök gav i alla fall lite klirr i kassan, böckerna sålde slut snabbt.

– Vi får massa klapp på huvudet från politiker och såna som säger att de tycker att det vi gör är skitbra. Men när det kommer till finansiering blir det stopp. Man satsar istället allt på behandlingsanstalterna där det är nolltolerans som gäller. Det är ju ett stenålderstänk utan dess like, säger Curre.

Men har ni sökt pengar från staden nu?

– Nej, då måste vi lägga oss platt för nollvisioner och ramavtal, mina medlemmar klarar inte det.

Genom åren har han själv varit övervakare åt ett femtontal personer. Ingen av dem har återfallit i brott, menar Curre. Det gör honom övertygad om att verksamheten fungerar. Han utstrålar envishet och har beskrivits som en livlina för många.

– Jag kanske är betydelsefull på så sätt att jag hade ingenting att förlora på att satsa på det här. För jag vet att det är rätt. Jag hoppas att samhället också förstår det. Visionen är att vi i framtiden ska få mer stöd än en klapp på huvudet.

Fakta: 

Tjuvgods

• Tjuvgods är en ideell förening som bildades 2006 och arbetar för att hjälpa före detta kriminella och/eller missbrukare att komma tillbaka till ett ”schysst liv”. Tjuvgods tillämpar inte samma kontroll av drogfrihet som på anstalter, eftersom det ses som kontraproduktivt.

• Föreningen driver en butik på Valla torg i Stockholm med 15 anställda. Den låg tidigare på Hornsgatan. Interner uppmuntras tillverka saker till föreningen som säljs här.

• Verksamheten finansieras huvudsakligen genom försäljning i butiken. Man får också bidrag från Arbetsförmedlingen genom olika åtgärder.

• Tjuvgods skildras i en dokumentär från 2013 av Lucas Grind och Gustav Ågerstrand. Finns på SVT Play till och med juni.

Läs även: "Laglydighet genom tjuvgods" (2006)

Rekommenderade artiklar

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

Althögern lanseras i Skandinavien

Intervju

Två konkurrerande nyfascistiska nätverk lanseras samtidigt i Stockholm kommande helg. Mathias Wåg förklarar konflikten i alternativhögern.

© 2021 Stockholms Fria