Att det är ett kulturhistoriskt intressant område som nu hotas av byggplaner råder det inga tvivel om. Det slog Stockholms stadsmuseum fast redan år 2004 då de gjorde en inventering av Henriksberg. Det är uppfört i 1900-talets början och består av flera mindre trähus, en fabriksbyggnad i trä och ett ångpannehus av sten med bostad i trä på ovanvåningen.

– Det är en typ av område som fanns på ganska många ställen i Stockholms ytterkanter tidigare. Vad jag vet är detta det sista som finns kvar. Det är utan tvekan ett värdefullt område, säger Fredrik von Feilitzen som representerar den kulturhistoriska föreningen Samfundet S:t Erik i Stockholms skönhetsråd.

Samrådet är precis avslutat, allmänhet och berörda parter har alltså fått tycka till om stadsbyggnadskontorets förslag om 200 nya bostäder i området. Enligt planen ska alla gamla byggnader rivas, utom två som är ritade av den kände arkitekten Cyrillus Johansson. Det är också de två hus som Stadsmuseet har pekat ut som särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Museet menar också att byggplanerna kommer ”påverka kulturlandskapet och topografin avsevärt” och att ”det är utomordentligt viktigt att gestaltningen görs med stor omsorg och kvalitet både i form och material”, enligt remissyttrandet.

Fredrik von Feilitzen tycker att det är helt otillräckligt att endast två hus ska bevaras. Det är den levande helheten som skapar det kulturhistoriska värdet, menar han. Han lyfter också fram värden som den sociala gemenskapen. I dag rymmer området snickerier, keramiker och byggfirmor som samarbetar med varandra.

– Det kan uppstå innovationer, småföretag som växer startar ofta i sådana här miljöer så på det sättet är de viktiga oavsett de kulturhistoriska värdena, säger han.

Bygget vid Henriksberg är bara en av flera pågående planprocesser i Stockholm. Sveriges Byggindustrier räknar med att investeringarna i bostäder kommer att öka med hela 18 procent i år jämfört med 2014. Bostadsbristen skapar stor efterfrågan på bostäder. Fredrik von Feilitzen pekar på att ökat byggande också kan ha negativa sidor.

– På 50-, 60- och 70-talen revs många gamla hus, sedan kom Almstriden och det lugnade ner sig, fram till för några år sedan. Historien upprepar sig kan man säga. Vissa saker skulle ha varit omöjliga att genomföra tidigare, som att bygga höga hus i innerstan, men det är det tyvärr inte längre.

Bo Bergman är chef för planavdelningen på Stadsbyggnadskontoret och säger att det fortfarande finns möjlighet att genomföra förändringar.

– Om det finns några brister i planen så kommer det fram under samrådet.

Flera remissinstanser lyfter stadens kulturhistoriska värden. Hur ser ni på de synpunkterna?

– Det är något vi ska titta på. Vi beaktar och väger samman alla synpunkter. Om vi inte väljer att gå vidare med ett förslag så måste vi kunna presentera bra underlag för politikerna.