Förbifarten kan hota unik kulturmiljö
Förbifarten kan skada det unika världsarvet Drottningholm på Lovön, enligt ny utredning. Den lokala hembygdsföreningen varnar för mer buller och ökad trafik.
Arbetet med Förbifart Stockholm är i full gång. Det är Sveriges största infrastrukturprojekt och den 21 kilometer långa trafikleden ska gå från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr, via bland annat Lovön, Vinsta, Hjulsta och Akalla.
Flera aspekter av Förbifarten är omstridda. En är hur Lovön och den unika kulturmiljön vid världsarvet Drottningholms slottsområde på ön påverkas.
Ekerövägen/väg 216 ska breddas och Förbifarten ska ansluta till Ekerövägen via två cirkulationsplatser på Lovön, varav en ska ligga drygt en kilometer från kulturarvets södra gräns.
En färsk konsekvensanalys framhåller några av de negativa effekter som kan drabba kulturarvet. Trafikmängden kommer att behöva begränsas och den känsliga miljön kan påverkas av vibrationer från både bygge och trafik, menar utredarna.
Trafikverket menar sig arbeta aktivt för att minska de negativa effekterna och har redan vidtagit åtgärder i planeringen. Bland annat blir det smalare körfält än det var tänkt och sänkta hastigheter ska ge mindre buller. Dock vill man inte ha en och samma hastighet genom hela området, som utredaren föreslår.
Trafikverket har också tagit fram ett kontrollprogram för att mäta trafikmängden och vibrationerna, då genomfartstrafiken på Ekerövägen/väg 261 antas öka innan Förbifarten är färdig. Kontrollerna ska kunna mäta exempelvis eventuell påverkan på byggnader.
Men räcker justeringarna? Utredningen slår fast att ”de potentiella riskerna när det gäller vibrationer från byggen och ökad trafik fortfarande är oklara”. Utredaren lyfter också risken för ökad trafik på Ekerövägen/väg 261, även efter att Förbifarten byggts, bland annat därför att Ekerö kommun hela tiden växer.
Bertil Ottoson, ordförande för Lovö hembygdsförening och själv bosatt på ön, har varit engagerad i frågan i drygt tio år. Han menar att utredningens förslag endast kommer att leda till ”kosmetiska förändringar” av Trafikverkets ursprungliga planer.
– Det blir fyra filer och två trafikplatser. Mer buller och avgaser och dubbelt så mycket trafik som när Drottningholm blev världsarv 1991. Upplevelsen av världsarvet försämras. Drottningholms världsarvsstatus är förstörd, säger han.
Den aktuella konsekvensanalysen kommer efter att kritik framförts under flera år. Det internationella kulturminnesorganet Icomos har tidigare påtalat för regeringen att Drottningholms världsarvsstatus kan vara hotat om inte planen för väg 261 ändras. Även Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Fastighetsverket har haft invändningar. Nu har analysen skickats till Icomos som ska svara under våren.
Bertil Ottoson är mycket kritisk till processen och menar att Trafikverket har fått det önskat resultat.
– Det tog fyra år från den förra utredningen till denna. Nu har projekteringen gått för långt. Enligt utredaren är det inte möjligt att göra några större förändringar i det här skedet. Då har ju Trafikverket indirekt bestämt vad utredaren ska komma fram till.
Under våren ska tillfälliga hamnar och tunnlar byggas på Lovön. Dessa väntas inte påverka världsarvet. Hösten 2017 väntas bygget av väg 261 börja med påfarter till Förbifarten.
Hela Förbifarten ska stå klar år 2026 och Trafikverket beräknar att bygget kostar 28 miljarder kronor. Miljöaktivister har hela tiden hävdat att nya vägar i regel leder till mer trafik. Bertil Ottoson instämmer:
– Förbifarten är ett stort steg i fel riktning om man tänker på klimatfrågan. Vi borde planera för minskande trafik, men detta kommer ge motsatsen.
Han är dock luttrad och tror att det blir svårt att stoppa bygget.
– Sverige har representanter i Icomos styresle och kan påverka processen. Unesco borde sätta upp Drottningholm på röda listan. Men jag tror regeringen vet att planeringen inte kommer att möta motstånd internationellt.
Förbifart Stockholm
• Förbifart Stockholm ska gå i tunnel under Mälaren och Lovön och ansluta till väg 261/Ekerövägen, med cirkulationsplatser vid Edeby och Tillflykten. Bygget av trafikplatserna ska starta i vår.
• Michael Kloos, arkitekt och stadsplanerare samt Katri Lisitzin, arkitekt, har gjort en så kallad Heritage Impact Assessment (HIA) på uppdrag av Trafikverket. Analysen har gjorts enligt riktlinjer från Icomos, det expertorgan som Unesco nyttjar vid kulturarvs- och världsarvsfrågor. Här kan du läsa rapporten.
• Drottningholms slott planerades och byggdes mellan åren 1662 och 1750 och räknas till stormaktstidens främsta slottsbyggnader. Det är Sveriges bäst bevarade kungliga slott och världsarv sedan 1991.