• Det har bara funnits en urangruva i Sverige, i Ranstad på 1960-talet som tvingades stänga igen på grund av dålig lönsamhet.
Fria Tidningen

Minskat intresse för att leta uran i Sverige

De senaste åren har intresset för att leta efter uran i Sverige svalnat och antalet undersökningstillstånd minskar. Men röster höjs fortfarande för ett totalförbud mot uranbrytning.

Hittills i år har endast ett nytt tillstånd för att leta efter uran i Sverige utfärdats av den ansvariga myndigheten Bergsstaten. Företaget Mawson AB fick i januari tillåtelse att provborra efter uran i Plautajokkområdet i Arjeplogs kommun. Det innebär att det nu finns 30 aktiva undersökningstillstånd som rör uran och alunskiffer, som man kan utvinna uran ifrån. Det är en minskning jämfört med tidigare år men den största skillnaden kan man se i antalet ansökningar om uranprospektering som kommer in, säger Åsa Persson som är bergmästare på Bergsstaten.

– Antalet ansökningar som kom in var flest under 2010, 2011 och 2012. Då handlade det om ungefär 200 ansökningar om året men så kom det en nedgång år 2013 och förra året kom det bara in runt 130 ansökningar, säger hon.

Vad det beror på exakt är svårt att säga men deras bedömning är att det främst har med bolagens investeringsvilja att göra.

– Vi är nere i en stor svacka nu vilket troligtvis beror på att det är svårt att få finansiering för uranprospektering. Det är en riskverksamhet och är mineralpriset lågt så minskar investeringsviljan.

Men det kan också finnas en annan bidragande orsak:

– Det är lite speciellt med uran eftersom det finns ett kommunalt veto mot uranbrytning. När ett bolag prospekterar efter uran så brukar kommunerna säga att de kommer att tillämpa det kommunala vetot. Självklart skapar det en osäkerhet för bolagen, säger Åsa Persson.

Men även om det finns ett kommunalt veto så tycker många att det inte räcker till. Naturskyddsföreningen är en av dem som kämpar för ett totalförbud mot uranbrytning i Sverige. Ordföranden Johanna Sandahl säger att även om de flesta kommuner i dag säger att de aldrig kommer att tillåta uranbrytning så kan det ändra sig i framtiden. Det kan finnas kommunala intressen i att det till exempel skapar extra arbetstillfällen.

– Vi tycker att miljö- och hälsoskälen måste väga tyngre. Det finns flera problem med uranbrytning, dels risken att radioaktiva ämnen sprids både genom uranet och andra ämnen som frigörs vid brytning som kan ha en negativ effekt när det kommer upp till ytan i avfallet. Sedan är uranet förutom att vara radioaktivt även väldigt giftigt. Vi vill inte ha något uran över huvud taget och saker som man inte vill ha i samhället ska man förbjuda.

Miljöpartiet har i flera år varit drivande för att få igenom ett förbud mot uranbrytning men något sådant förslag har ännu inte presenterats av regeringen. I samband med att MP och S röstade ner en motion i riksdagen tidigare i år om att förbjuda uranbrytning, sa miljöminister Åsa Romson (MP) till SR Ekot att de är överens med Socialdemokraterna om sitt motstånd mot uranbrytning men håller på att utreda detaljerna.

Fakta: 

Uranbrytning i tre steg:

1. Prospektering:

Först måste den som vill bryta uran ta reda på om det finns tillräckligt med uran i berggrunden genom prospektering vilket innebär till exempel mätning vid markytan, provborrning och analys av prover vilket kräver tillstånd från Bergsstaten samt Strålsäkerhetsmyndigheten.

2. Provbrytning:

Nästa steg är provbrytning då man bryter malm för att bedöma förutsättningarna för att utvinna uranet. För att få bedriva provbrytning krävs det tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten eller regeringen. Vilken instans som beviljar tillståndet beror bland annat på hur stora uran- och avfallsmängder som hanteras.

3. Uranbrytning:

Det sista steget är uranbrytning i kommersiell skala, vilket innebär att stora mängder malm bryts för att senare utvinna uran. För att få bryta uran i kommersiell skala krävs tillstånd från regeringen men enligt miljöbalken har kommunerna också vetorätt mot uranbrytningen. I dag finns inga aktiva urangruvor i Sverige. Provbrytning förekom i Ranstad i Västergötland mellan åren 1965 och 1969, då det bröts cirka 210 ton uran.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU)

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hon blev hånad på asylboendet

Sirwan sökte asyl i Sverige men blev illa bemött av andra asylsökande. Nu hoppas hon på ett särskilt hbtq-boende för flyktingar.

© 2026 Stockholms Fria