Kulturutövare om nya Slakthusområdet: ”Behåll fulhusen” | Stockholms Fria
  • Kommer kulturutövarnas önskemål om att behålla det ruffiga och ”fula” i Slakthusområdet att infrias? Här är en av kommunens visionsbilder för ”Söderstaden”.
  • Demonstration mot Slakthusområdets exploatering, arrangerad i april 2014 av”Ett rum med utsikt”, ett konstnärligt arbete i och om Slakthus- och Globenområdet.
Stockholms Fria

Kulturutövare om nya Slakthusområdet: ”Behåll fulhusen”

När Stockholms kommun frågade kulturutövare i Slakthusområdet hur de vill att området ska utvecklas fanns en tydlig önskan om att inte rusta det för fint och homogent. Skräckvisionen: ett sterilt Hammarby sjöstad.

– Jag fastnade för området, jag tycker om det här med truckar som tappar revben, benpipor som ligger och måsarna är framme och hackar. Jag tycker om den sköna industrikänslan, lite New York Meatpack, säger scenograf Bengt Fröderberg som intervjuas i rapporten.

I dag är slakteriverksamheten flyttad från området. Och att snegla för mycket på New York, London eller Helsingfors upprustade köttdistrikt ska Stockholm undvika, tycker Anna Rygård, stadsutvecklingsstrateg på kulturförvaltningen.

– Vi ska absolut inte plagiera nåt annat, utan arbeta med Slakthusområdets alldeles egna förutsättningar och hitta vad som är relevant här, säger hon.

Ett område som finns med redan från början i planeringen är kulturen. Kulturförvaltningen har beställt en stor kulturlivsundersökning, där man bland annat intervjuat ett antal kulturarbetare aktiva i området.

Ett tydligt önskemål hos många av dem var att inte renovera allt fullständigt och på en gång. Att inte ”slakta hela området på en gång”, som konstnären Eva Arnqvist uttryckte det i undersökningen. Inte minst för att hålla hyrorna låga:

– Så att man inte bara river och bygger retroliknande hus eller ett nytt Hammarby Sjöstad, utan faktiskt vågar behålla några av de här så kallade fulhusen som är kanske gjorda på sextio- eller sjuttiotalet i gult tegel, säger scenograf Bengt Fröderberg i rapporten.

Så hur ska tillgången på tillräckligt billiga lokaler säkerställas? Kulturförvaltningens Anna Rygård understryker att det finns ett politiskt uppdrag om att se till att det finns ateljéer och andra förutsättningar för kulturen att etablera sig.

– Kulturen behöver planeras in och just tillgången till lokaler är en viktig fråga som kulturförvaltningen har att bevaka, säger hon.

Tack vare att kommunen äger ungefär två tredjedelar av Slakthusområdet ser Anna Rygård goda möjligheter att tillmötesgå kulturutövarnas önskemål.

– Som överallt beror ju resultatet på fastighetsägarnas intresse av att skapa en levande stadsdel med kulturinnehåll. Jag tror att det kommunala ägandet kan vara en nyckelfaktor för en mer organisk framväxt av området.

Att hålla öppet för ”det oplanerade”, alltså att inte ”programmera” byggnaderna för en viss funktion ses i undersökningen som centralt för att uppnå mångfald i kulturlivet. Samtidigt har stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) uttryckt att Slakthusområdet ska bli en ”riktigt riktigt tät stadsdel” (intervju i DN i december).

Hur går det att förena?

– Genom att många befintliga hus som stan äger kommer att vara kvar har man mycket goda möjligheter att hålla industrilokalerna flexibla och undvika att ”låsa” användningen på en gång. Man skulle kunna göra om göra rumsindelningar utifrån behov eller hålla det ”rått” och öppet, säger Anna Rygård.

Hon uppmanar alla intresserade att komma på samrådsmöten om nya Slakthusområdet (se faktaruta).

– Vi står inför många avgörande beslut för Slakthusområdet. De är inte tagna än och det är viktigt att alla som har synpunkter kommer till tals.

Fakta: 

Från slakthus till tätbebyggd ”Söderstad”

Slakthusområdet har sedan det byggdes 1912 varit centrum för Stockholms köttförsörjning. Slakteriverksamheten är i dag flyttad från området men livsmedelsföretag dominerar fortfarande området. 2019 ska det mesta av livsmedelsverksamheten ha flyttat till Farsta.

Slakthusområdet ingår tillsammans med Globenområdet, Gullmarsplan och södra Skanstull i ett stadsutvecklingsprojekt kallat Vision Söderstaden 2030.

2025–2030 ska nya Slakthusområdet stå färdigt, med med två tunnelbaneuppgångar och nya bostäder för omkring 3 000 personer.

Kulturlivsundersökningen identifierar fem nyckelaspekter för att bereda plats för kulturen i området: engagerade kulturaktörer, tillgång till lokaler, lämna öppet för det oplanerade, mångfald och flexibilitet samt kulturinstitutioner.

Tisdag 12 januari kl 16–20 håller projektgruppen för Slakthusområdet samrådsmöte i form av öppet hus om programförslaget. Plats: Foajén Palmfelt center, Palmfeltsvägen 5 (T-bana Globen).

Källa: Kulturlivsundersökningen och bygg.stockholm.se

Rekommenderade artiklar

Sös värst i vänteligan

Stora skillnader i väntetider på stans akutmottagningar. Värst är det på Sös. Och kvinnor får vänta längre än män.

© 2021 Stockholms Fria