Polisens övervakning ineffektiv – kan strida mot lagen | Stockholms Fria
  • Medborgarplatsen är bland Stockholms mest brottsdrabbade områden. Här installerade polisen övervakningskameror år 2012.
  • För att få sätta upp övervakningskameror på allmän plats ska behovet av övervakning vara större än integritetsintresset.
  • "Intresset för att utreda brott kan vara starkare än intresset bland privatpersoner att inte bli övervakade", säger Elisabeth Anestad, biträdande polisområdeschef för Stockholm city.
Stockholms Fria

Polisens övervakning ineffektiv – kan strida mot lagen

Polisen får fortsätta att kameraövervaka centrala Stockholm, trots att det varken haft effekt på brottsligheten, tryggheten eller uppklaringen av brott. Nu ska domstol avgöra om övervakningen är olaglig.

I somras fick polisen tillstånd att fortsätta kameraövervaka Medborgarplatsen och Stureplan för att kunna förebygga och förhindra våldsbrott. Totalt rör det sig om 16 övervakningskameror som är utplacerade på platserna och som används kvälls- och nattetid sedan fyra år tillbaka.

På helgerna är kamerorna bemannade med en operatör som kan följa vad som händer i realtid. Platserna tillhör de mest våldsdrabbade i hela staden och kameraövervakningen är ett försök att få ner brottsligheten.

– Kamerorna har varit en viktig del av vårt brottsförebyggande arbete. Om de tas bort ser vi en risk att våldsbrotten kommer att öka, säger Elisabeth Anestad, biträdande polisområdeschef för Stockholms city.

Orsaken till att länsstyrelsen gett förlängt tillstånd för kameraövervakningen är, förutom polisens behov, utvärderingar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort löpande under försökets gång.

– Rapporterna visade att kameraövervakningen i viss utsträckning haft den effekt som var skälet till ansökan. Det framgick att antalet anmälda brott minskat under tider då kamerorna varit igång och att Polismyndigheten begärt ut bildmaterial i brottsutredningar vid 411 tillfällen, säger Linnea Tegernäs, som har fattat beslutet på länsstyrelsen.

Men nu har Brå släppt sin slutrapport om försöket, som visar en annan bild än den som polisen och länsstyrelsen målar upp. Visserligen har antalet anmälda brott minskat sedan polisen satte upp övervakningskamerorna, men det går inte att säga att det har med dem att göra. Antalet anmälningar har nämligen gått ner i staden i stort, säger Fredrik Marklund, utredare vid Brå och en av rapportförfattarna.

– Vi kan inte påvisa att kameraövervakningen haft någon effekt på brottsligheten vid platserna. Genom att jämföra statistiken med andra liknande platser ser vi samma mönster där.

Bilder och filmer från övervakningskamerorna har inte heller haft någon större betydelse för att klara upp brott. Ungefär en tredjedel av det filmmaterial som polisen har begärt ut har inte varit användbart under polisutredningen för att man till exempel inte har kunnat se brottet eller gärningsmannen på filmen. Bara en liten andel av fallen ledde vidare till åtal och ett fåtal till fällande dom.

Enligt Brå går det heller inte att se några större förändringar av den upplevda tryggheten på platserna. Många känner inte ens till att platserna är kameraövervakade. Brå tycker att det bör övervägas om inte polisens resurser bör läggas på annat.

– Det här ligger i linje med vad forskningen har visat tidigare, att kameraövervakning har liten påverkan på våldsbrott. Som jag ser det finns det en övertro på kamerornas påverkan, säger Fredrik Marklund.

Länsstyrelsens beslut har överklagats av Datainspektionen som är överklagandemyndighet när det rör kameraövervakning. Martin Hemberg, som är jurist på myndigheten, säger att de har gjort bedömningen att övervakningsintresset inte väger tyngre än den personliga integriteten då kamerorna inte är bemannade med personal, vilket är större delen av tiden.

– Det går självklart både att förhindra och utreda brott med hjälp av kameror, men är det integritetskänslig övervakning vill vi ha underlag som visar att det har haft en faktisk effekt för att förebygga brott. Det visar inte Brå:s rapport, säger han.

Polisområdeschef Elisabeth Anestad håller inte med:

– Som det är skrivet i lagen kan intresset för att utreda brott vara starkare än intresset bland privatpersoner att inte bli övervakade, speciellt när det handlar om bevakning nattetid på platser där personer rör sig som riskerar att utsättas för brott, säger hon.

Datainspektionens överklagan, som lämnades till förvaltningsrätten redan innan Brå:s slutrapport kom, yrkar på att övervakningen ska tidsbegränsas till ett år istället för fem, i väntan på den slutgiltiga rapporten.

– Vi tolkade inte delrapporten på samma sätt som länsstyrelsen. Vi visste också att slutrapporten skulle komma från Brå och ville avvakta den, säger Martin Hemberg.

Linnea Tegernäs på länsstyrelsen har inte hunnit läsa Brå:s slutrapport. Hon medger att det redan i delrapporterna var oklart om övervakningskamerorna har haft önskad effekt och vill därför vänta ytterligare fem år på tydligare resultat.

Varför kunde ni inte ha gett tillstånd på ett år om ni visste att slutrapporten skulle komma?

– Vi hade fått information om att slutrapporten bara skulle vara en sammanfattning av de tidigare. Fem år bedömdes vara en skälig tid för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt, säger Linda Tegernäs.

Nu ska förvaltningsrätten i Stockholm utreda om länsstyrelsens beslut är förenligt med lagen. Enligt Datainspektionen strider beslutet mot kameraövervakningslagen som säger att övervakningsintresset för platserna måste väga tyngre än enskildas intresse av att inte bli övervakade. När SFT får tag på juristen Peter Collert har han precis fått ärendet på sitt bord:

– Det kommer nu att göras en rättsutredning och man kan vänta sig dom inom en månad, meddelar han.

Fakta: 

Lagen om kameraövervakning

För att kameraövervaka allmän plats dit krävs som regel tillstånd, som söks hos länsstyrelsen.

Tillstånd ska ges om behovet av övervakningen väger tyngre än integritetsintresset, alltså enskildas intresse av att inte bli övervakade.

Grund för bedömningen av behovet är om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra liknande ändamål.

Polismyndigheten i Stockholms län fick i juni 2012 ett treårigt tillstånd till kameraövervakning vid Stureplan och Medborgarplatsen. Tillståndet förlängdes i somras till 2020.

I december 2015 kom Brå:s utvärdering av försöket (se artikel).↔Källa: Datainspektionen och Brå

Rekommenderade artiklar

Hon blev hånad på asylboendet

Sirwan sökte asyl i Sverige men blev illa bemött av andra asylsökande. Nu hoppas hon på ett särskilt hbtq-boende för flyktingar.

© 2021 Stockholms Fria