• Stockholms stads första lagliga graffitivägg Tantoväggen öppnade för drygt två månader sedan. Om den kommer att minska eller öka det olagliga klottret lär bli mycket svårt att utvärdera, skriver Kristian Borg.
Stockholms Fria

Lagliga väggar kan minska klottret

Norrköpings graffitipolitik framstår som ett föredöme i en ny rapport som dock väcker fler frågor än ger färdiga svar.

I Norrköpings hamn har det funnits en 600 meter lång laglig graffitivägg sedan mitten av 1990-talet. I Stockholm var det länge nolltolerans som gällde, men i oktober 2014 ströks den mest kontroversiella paragrafen i stadens klotterpolicy, att staden inte ska ”medverka till eller stödja verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse” (min kursivering).

Skrivningen blev till slut omöjlig att upprätthålla, med absurda konsekvenser som att Riksteatern hindrades att marknadsföra ett fullt lagligt graffitievenemang på Södra teatern. Staden ådrog sig kritik från JO i efterhand.

Nu finns två lagliga väggar i Stockholm och fler är på väg. Oppositionen rasar, särskilt Moderaterna. I våras gick partiet ut med flera krav: återinför nolltoleransen, stoppa alla öppna väggar, öka saneringen och inför särskilda klotterpoliser.

På måndag är det kommunfullmäktige och oppositionsborgarråd Cecilia Brinck (M) ska få svar på sin interpellation från i mars om ”den lavinartade ökningen av klotter i Stockholm”. Brinck vill veta vilka åtgärder ansvarigt borgarråd har för avsikt att vidta och undrar om det verkligen är rimligt att satsa på lagliga väggar ”innan man säkerställt vad den kraftiga ökningen av antalet klotteranmälningar beror på”.

Oavsett svar lär Brinck inte bli nöjd. Nuvarande politiska linje är mer positiv till konstformen än vad staden någonsin har varit. När ovan citerade nolltoleransparagraf nummer nio avskaffades talade kulturborgarråd Roger Mogert (S) om en tidigare ”antiintellektuell hållning”.

Graffitin är kontroversiell därför att den ursprungligen är icke sanktionerad, kommer underifrån och skär rakt in i frågor om äganderätt och yttrandefrihet. Debatten kring graffiti brukar därför naturligtvis oftast kretsa kring frågor om lagligt och olagligt.

Det i graffitikretsar hyllade Norrköping tas upp i nya rapporten ”Fri konstnärlig plattform eller sanktionerad brottskultur” av företaget Urban utveckling AB. Syftet är att utvärdera just om så kallade ”öppna”, alltså lagliga, väggar kan minska det olagliga klottret. Svaret är: både ja och nej.

Det visar sig vara allt annat än lätt att utreda. Sambandet mellan laglig och olaglig graffiti är mycket mer komplicerat än vad debatten vill göra gällande. Det är svårt att få entydiga svar bland annat då graffitin ju enligt vissa utövare ”till sin natur” är olaglig, medan andra menar att det endast är en konstform. Svaren skiftar beroende på definition.

Det är också svårt att tolka statistik, ska tio tags på ett hus ses som ett brott – eller tio stycken? Anmälningsbenägenhet spelar också in.

Statistiken över antalet klotterrelaterade brott i Norrköping omfattar i alla fall hela 18 år och under denna tid ligger antalet anmälningar på en ”stabil och låg nivå” jämfört med de andra studerade orterna med lagliga väggar, det vill säga Göteborg, Botkyrka och Sigtuna. Det är intressant och siffrorna tyder enligt rapporten på ”att en långsiktig politik som möjliggör laglig graffiti kan ha effekt på frekvensen klotter”. Men, konstaterar man, eftersom klotterrelaterade brott har ett stort mörkertal skulle det kunna vara så att det finns mycket mer olagligt klotter, men att allmänheten inte bryr sig om det. Å andra sidan: ”Det förefaller samtidigt lite osannolikt att frekvensen faktiskt klotter i Norrköping skulle ha varit hög utan reaktioner från samhället under så lång tid som 18 år”, skriver rapportförfattaren som efterfrågar en fördjupad fallstudie.

Om något belyser rapporten alltså komplexiteten i graffitifrågan och är intressant läsning bara därför. En laglig vägg kan nämligen både minska och öka olagligt målande: ”Om den brottsförebyggande idén med öppna graffitiväggar är att fler ska måla på den väggen istället för olagligt, så är det inte osannolikt att det leder till att fler graffitiutövare … söker sig till denna plats, och att detta i vissa fall kan leda till ökat olagligt målande i närområdet, samtidigt som det minskar i stadsdelen eller kommunen i stort.”

Den tanken får dessvärre mycket sällan rum i en polariserad debatt.

I Stockholmsområdet har det på grund av nolltoleransen varit mycket svårt att måla graffiti lagligt. Botkyrka och Sigtuna har valt en delvis annan väg. I Sigtuna finns sedan 2008 en åtta meter lång vägg vid en fritidsgård i Märsta. Vid Subtopia i Alby finns två väggar, 70 respektive 30 meter långa. Men rapporten konstaterar att dessa möjligheter ”inte uppfyller utövarnas behov av att uttrycka sin konst på lagligt sätt. … för att kunna tala om graffitiväggar som brottsförebyggande åtgärd, behöver de vara fler i en stor stad som Stockholm. De två existerande väggarna ... har ett för stort geografisk upptagningsområde för att ha en chans att uppvisa någon eventuell brottsförebyggande effekt.”

Men numera finns två lagliga graffitiväggar i Stockholms stad, en för alla i Tanto och en i Björns trädgård, särskilt för barn och unga. Det är dessa Moderaterna vill stänga. Partiet använder inte ens ordet graffiti utan säger ”klotterväggar” och antyder att det finns samband mellan fler klotteranmälningar och de rödgrönrosa partiernas mer tillåtande attityd till graffiti.

Väggarna i Tanto och Björns trädgård är så nya att de inte omfattas av nämnda rapport. Det återstår alltså att se om Stockholms nya lagliga väggar får någon effekt på antalet anmälda klotterbrott. Men det är inte säkert att vi vet ens efteråt. Sambanden är som sagt svåra att belägga. Att fler klotterbrott har rapporterats 2015 än 2014 kan bero på att staden har infört en app där stockholmare kan anmäla sådana brott, snarare än på att en kontroversiell paragraf i klotterpolicyn har avskaffats.

Lokala förutsättningar påverkar troligen resultatet när det gäller lagliga väggars möjligheter att fungera brottspreventivt, konstaterar rapporten. Något som innebär att debatten om huruvida graffitin är brottspreventiv eller brottsgenererande kommer att fortsätta – sannolikt lika länge som det finns graffiti.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Stockholms Fria