• I vissa fall får personer som deltar i daglig verksamhet göra musik, måla eller jobba med medier. Andra får tvätta kläder, jobba på restaurang eller med fabrikstillverkning.
  • Nicholas Pettersson går sedan oktober på en arbetsinriktad daglig verksamhet i Stockholm som han är nöjd med. I framtiden hoppas han få jobb på ett kryssningsfartyg.
  • Emily Gunnarsson arbetar på riksföreningen Grunden i Göteborg som arbetar för rättvisa villkor för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Fria Tidningen

Funktionsnedsatta tvingas jobba gratis

Flera kommuner betalar inte ut habiliteringsersättning till personer med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar. I andra kommuner får de några kronor i timmen för att jobba på restaurang, tvätta kläder eller arbeta med fabrikstillverkning. Men på flera håll i landet kämpar personer för att de ska få rättvist betalt.

Nicholas Pettersson är 23 år och vet vad han vill. Han har både utbildning och praktikerfarenhet av arbete på kryssningsfartyg och drömmer om att i framtiden arbeta till sjöss. Men när det för några år sedan var dags att komma ut i arbetslivet hamnade han istället på daglig verksamhet i Stockholms stad eftersom han har högfungerande autism. Sex timmar per dag, fyra dagar i veckan jobbade han först på restaurang och sedan med fastighetsskötsel på bland annat äldreboenden. För det fick han resorna till och från jobbet betalda och en ersättning på 6,50 kronor i timmen.

– Att jag får resan betald är bra men jag tycker det är väldigt dåligt att jag bara får 6,50 kronor i timmen, bara för att jag har diagnosen högfungerande autism och går på daglig verksamhet. Det borde vara betalt som på en vanlig arbetsplats. Jag vill bli behandlad likvärdigt med människor utan diagnos, säger han.

Daglig verksamhet är en insats eller aktivitet som kommunerna erbjuder personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Tanken är att verksamheten ska ge en meningsfull sysselsättning utifrån personens egna förutsättningar, innehålla både aktiviteter med habilitering och mer produktionsinriktade uppgifter och fungera som en förberedelse för ett framtida förvärvsarbete. Personer som deltar i daglig verksamhet har ofta någon annan inkomst, som aktivitets- eller sjukersättning, men de flesta kommuner betalar också ut en habiliteringsersättning. Vad den dagliga verksamheten går ut på kan skilja sig väldigt mycket mellan och inom kommunerna. Vissa får till exempel göra musik, måla eller jobba med medier. Andra får tvätta kläder, jobba på restaurang eller med fabrikstillverkning. Vissa får lunch och resa betald, andra får betala allt själva.

En som tidigare till och med har gått back ekonomiskt på att delta i daglig verksamhet är Emily Gunnarsson. På en daglig verksamhet där hon jobbade sydde hon kläder och gjorde silversmide och fick själv bekosta allt material.

– Jag tror kommunerna vill ha personer i daglig verksamhet för att de behöver billig arbetskraft. Det blir billigare för kommunen för de behöver inte betala arbetsgivaravgift eller lön, säger Emily Gunnarsson.

Eftersom ingen myndighet för statistik över hur mycket kommunerna betalar i habiliteringsersättning har hon själv kartlagt och jämfört den ersättning som kommunerna i Västra Götaland betalar ut. Kartläggningen visar att ersättningen ligger på 0–64 kronor om dagen. I flera kommuner kostar lunchen mer än vad man tjänar på en dag. Nu jobbar hon på lokal och nationell nivå för att kommunerna ska betala en skälig habiliteringsersättning.

– Jag har träffat politiker och tjänstemän i riksdagen och de har tillsatt en utredning om sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Men jag tycker inte att det händer någonting. Det är skamligt och känns som att vi lever 2 000 år före kristus. Man borde respektera oss med olika funktionsvariationer, säger hon.

Enligt lagen har inte kommunerna skyldighet att betala ut någon habiliteringsersättning för personer som deltar i daglig verksamhet. Men i förarbetet till LSS-lagen, som reglerar ersättningen, framgår det att kommunerna bör betala ersättning. Trots det är det 42 kommuner i Sverige som inte betalar ut någon habiliteringsersättning. Argumenten för att kommunerna inte betalar någon ersättning är ofta ekonomiska.

I till exempel Lycksele kommun drog man redan år 2003 in de 15 kronor som tidigare betalades ut till dem som deltog i daglig verksamhet i kommunen. Även om ordföranden i socialnämnden, Gunilla Johansson (S), har förståelse för det symboliska värdet i att ersättningen likställs med en lön och att det också uppstår kringkostnader för deltagandet som till exempel för arbetsresor och lunch, säger hon att de helt enkelt inte har råd att betala, på grund av budgetunderskott.

– Då får man vända på varje sten som finns och det som inte är lagstadgat är det som vi måste ta bort först.

Samma inställning hade tidigare Orsa kommun som tog bort habiliteringsersättningen av ekonomiska skäl för 20 år sedan. Men förra veckan beslutade kommunfullmäktige att ersättningen på 6,50 kronor i timmen ska återinföras från januari 2017. De som deltar i daglig verksamhet i kommunen får montera rörklammer för företaget Falu plast.

– Jag tycker vi ska vara humana och ge de en viss ersättning för att de genomför det arbetet. Jag tror det är viktigt för dem, det har med självkänslan att göra, att de känner att de får uppskattning för att de gör något viktigt som vi har nytta av, säger Håkan Yngström (C), ordförande i socialutskottet i Orsa kommun.

Det är bara ett tiotal personer i kommunen som har daglig verksamhet så att införa ersättningen kostar inte särskilt mycket pengar, enligt Håkan Yngström som nu uppmanar andra kommuner som inte betalar att göra likadant. Om ersättningen i framtiden kan komma att höjas är ingenting som har diskuterats än i alla fall, säger han.

– Man kan tycka att 50 kronor om dagen också är för lågt men man ska också komma ihåg att de här personerna har daglig verksamhet av en orsak och det går inte att jämföra deras arbetskapacitet med en fullt frisk person.

En annan kommun som nyligen har ändrat sig är Klippans kommun i Skåne. Vid årsskiftet 2015–2016 drogs habiliteringsersättningen på 41 kronor om dagen in av besparingsskäl. Men bara efter två månader ändrade sig politikerna och ersättningen återinfördes efter protester från dem som drabbats av nedskärningen. En av dem som var drivande i protesterna är Jessika Håkansson Hildingsson som både samlade in namnunderskrifter och skickade brev till politikerna. Efter den segern har hon startat en kampanj för att habiliteringsersättningen ska blir lagstadgad i Sverige. Hon håller nu på med en nationell kartläggning över hur mycket kommunerna betalar i habiliteringsersättning.

– Andra delmålet är att kommunerna ska betala ut samma summa. För halvtid i daglig ersättning borde man få runt 40 kronor om dagen och för heltid 80 kronor. Bara för att vi har en funktionsnedsättning ska vi inte behöva jobba gratis eller nästan gratis som det är nu, säger Jessika Håkansson Hildingsson.

Nicholas Pettersson tog också saken i egna händer. Han hade fått tips av en kompis om en arbetsinriktad daglig verksamhet i Stockholm, som han har gått på sedan i oktober. Han får fortfarande samma ersättning på 6,50 kronor i timmen men skillnaden är att han nu också har hopp om att komma vidare till praktik och i framtiden få anställning på ett kryssningsfartyg. Det är drömmen. Men han tänker på alla i Stockholm och andra delar av landet som är kvar i en daglig verksamhet som de inte trivs med och där de i princip gör ordinarie arbetsuppgifter utan att få betalt.

– Jag tycker de ska göra som jag, säga upp sig från den dagliga verksamheten och försöka hitta ut till arbetsmarknaden istället.

Fakta: 

Deltar du i daglig verksamhet och vill dela din berättelse med mig? Mejla eller ring mig på [email protected] eller 072-3209879.

Så många betalar ingen ersättning

Totalt är det 42 kommuner i Sverige som inte betalar någon habiliteringsersättning till personer med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet enligt LSS. Det är fler kommuner än 2015 då det var 38 kommuner som uppgav att de inte betalade någon ersättning.

Jämfört med 2015 är det sju kommuner som helt har slopat habiliteringsersättningen och fyra kommuner som har infört den. 30 kommuner har inte svarat på om de betalar habiliteringsersättning eller inte.

Källa: SKL:s Öppna jämförelser

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Unga drabbas av indragen assistans

Funktionsrörelsen vittnar om ökade avslag på personlig assistans. "De har tagit ifrån mig mina rättigheter", säger 22-åriga Nora Eklöv.

Hon blev hånad på asylboendet

Sirwan sökte asyl i Sverige men blev illa bemött av andra asylsökande. Nu hoppas hon på ett särskilt hbtq-boende för flyktingar.

© 2024 Stockholms Fria