Fika för alla startades av några personer från Botkyrka flyktingvolontärer. I samband med att boendet stängdes fick de höra talas om att det pågick en rasistisk matutdelning till enbart svenska hemlösa i Björns trädgård.

– Då bestämde vi oss för att göra en aktion. Vi gick dit en timme innan de skulle komma och tog deras plats. Det var inte så populärt, men vi stod på oss den dagen. De var väldigt många och till slut kom polisen. Men vi bestämde oss för att vi skulle fortsätta, främst för att vi förstod att det fanns ett behov. De hade skapat så mycket otrygghet för människor på platsen att vi kände att vi behövde finnas där som en trygghet för andra som inte passade in, säger Jörgen Bergmark, en av initiativtagarna till Fika för alla.

Den rasistiska matutdelningen stod under beskydd av personer med kopplingar till Soldiers of Odin och Nordisk ungdom.

De två grupperna av volontärer hade inte mycket att säga till varandra.

– Det går inte att resonera med människor vars världsåskådning så totalt skiljer sig från ens egen. Det finns ingen gemensam plattform att påbörja ett samtal från. Plus att de varit väldigt aggressiva och hängt ut några av oss på nätet.

Under våren 2016 stod Fika för alla och de rasistiska volontärerna i Björns trädgård samtidigt. Nu är Fika för alla ensamma kvar och har inte tappat glöden.

– Medan vi jobbade som flyktingvolontärer började vi diskutera den typen av arbete, vad det är, vad det innebär att engagera sig på det sättet. Så det var ingen slump att det blev det här sociala engagemanget. Vi vill ha en förändring, vi vill arbeta politiskt för att förändra strukturen som gör att människor hamnar i utsatthet. Vi är en solidaritetsgrupp, vi håller inte på med välgörenhet, vi vill inkludera människorna i våra aktiviteter, säger Jörgen Bergmark och fortsätter:

– Om man lever i social utsatthet har man väldigt ofta dålig kontakt med myndigheter, det gör att man inte kan åtnjuta sina demokratiska rättigheter. Staden har devisen ”Stockholm för alla”, de beskriver demokratiska och ekonomiska rättigheter. Men om människor inte kan åtnjuta sina rättigheter fungerar inte den visionen.

Varje lördag är Jörgen Bergmark en av dem som gör i ordning fika och tar med sig till Björns trädgård. De vill inte ha bidrag för sin verksamhet, utan ser hellre att människor spontant tar med sig frukt eller mat.

– Hur länge vi har något att bjuda på har mycket att göra med om andra människor kommer och lämnar något. Vi välkomnar människor som ger saker att stanna och bli en del av gruppen. Det tillkommer folk hela tiden.

Ni vill även sätta samtalet i fokus?

– Det är inte så att vi i första hand ville göra Björns trädgård till en politisk plattform. När vi pratar om samtal menar vi mer samtal mellan människor som lever i social utsatthet och någon som aldrig upplevt det. Sedan tänker vi att ju mer vi deltar i den här världen, desto mer kan det bidra till en förändring av människors livssituation. Samtidigt tycker vi att det offentliga rummet borde ha fler mötesplatser, gärna lokalt förankrade där man kan ses och dryfta saker om sin stadsdel.

Vad vill ni se från politiskt håll för att göra Stockholm mer inkluderande?

– Dels handlar det om ekonomi, att människor måste kunna försörja sig, om det sedan är genom bistånd eller arbete är en annan sak. Och bostad såklart. Det finns trappor för stödboende, men det funkar inte så bra. Det som funkar bäst är det som kallas Bostad först, där man inte villkorar boendet. Att människor har svårt att få en bostad beror på att socialtjänsten inte lyckas göra sitt arbete, systemet fungerar inte. Och om man inte kan socialtjänstlagen är man förlorad. Så det är en viktig fråga – staden måste se över hur socialtjänsten agerar. Sedan om det är en fråga om resurser eller omorganisation vet jag inte.

Hur kommer ni att fira på lördag?

– Vi har sagt att vi ska äta tårta. Vi ska försöka få ihop så många tårtor som möjligt. Sedan firar vi genom att vi varit mer utåtriktade och vänt oss mot mediala plattformar. Vi har också pratat om att vi själva ska ses, vi som brukar stå där.

Vad ska ni göra då?

– Äta!