Spacemen 3:s fjärde och sista skiva blev Recurring (1991). Det är en underskattad skiva som är intressant på flera sätt. Mest för att den innebar brytpunkten för det kreativa samarbete som Pete ”Sonic Boom” Kember och Jason ”Spaceman” Pierce odlat fram till denna skiva. Ett samarbete som resulterade i en egen genre vilken kan ringas in med titeln på deras debut: Taking drugs to make music to take drugs to.

När Recurring spelades in var relationerna mellan Pierce och Kember så ansträngda att de inte ville se varandra i studion, lösningen blev att spela in en sida var till albumet. Första sidan fick Pete Kember spela in och den innehöll bland annat den fina singeln Big City, en låt som Silverbullit förmodligen lyssnat på både fram och baklänges. En annan favorit på denna skiva är Mudhoney-covern When tomorrow hits, som skrevs som en tolkning av Stooges Loose och som i Spacemen 3:s version låter mer som Stooges I wanna be your dog. When tomorrow hits är den enda låten på skivan där både Pierce och Kember spelar tillsammans.

På Recurring görs det tydligt vilka vägar som Pierce och Kember skulle ta framöver. Kembers kompositioner drar åt det mer minimalistiska och experimentella medan Pierces låtar är mer episka och pompösa, ett sätt att arrangera låtar som blommade ut på senare skivor med Spiritualized. Efter Spacemen 3 fortsatte Pete Kember göra sinnesutvidgande utflykter som Sonic Boom, Experimental Audio Research och Spectrum.

Första soloskivan Spectrum (1990) är ett album som ringar in Pete Kembers konstnärliga ambitioner. Arbetsmetoden är att reducera och förenkla, men utan att det blir simpelt. Formeln som Kember kommit fram till genererar musik som sprider sig likt ringar på vattnet, eller som hans alter ego Sonic Boom refererar till: exploderande supernovor.

När samarbetet bröts med Jason Pierce började Pete Kember arbeta med mängder av artister: Silver Apples, Eddie Prevost, Panda Bear, Delia Derbyshire, Stereolab, för att nämna några. Personligen är jag väldigt förtjust i samarbetet med Jim Dickinson under namnet Spectrum Meets Captain Memphis.

I mötet med Dickinson, som producerade Big Star och The Replacements, uppstår en intressant koppling mellan två olika epoker, som på något sätt sätter fingret på det som jag tycker är en av storheterna med Spacemen 3, deras argusöga blickar samtidigt både framåt och bakåt. Ni fattar om ni lyssnar på The Lonesome Death Of Johnny Ace som ekar av både Suicide och Johnny Cash.

På Spectrum Meets Captain Memphis görs även fantastiska versioner av Kembers tidigare låtar: bland dessa Take Your Time och tidigare nämnda When tomorrow hits.

Lyssna för all del på Sonic Booms Spectrum och Spacemen 3:s Playing with fire inför Spectrums exklusiva spelning på Folk den 23 februari, men vidga vyerna med Spectrum Meets Captain Memphis, den visar att Spectrum är långt ifrån en förutsägbar artist. Jag hoppas att Kember vågar att överraska, varför inte med att framföra The Lonesome Death Of Johnny Ace.