I januari berättade SFT om att socialdemokraterna i Malmö vill stoppa flyktingar att bosätta sig i kommunen under fem år. Nu följer de socialdemokratiskt styrda kommunerna Södertälje, Botkyrka och Huddinge efter.

Möjligheten för en flykting att få bosätta sig var de vill under tiden asylansökan behandlas infördes efter stark kritik mot den tidigare kommunarresten då flyktingar placerades ut i olika kommuner i landet. Nu kan flyktingar välja att bosätta sig hos släktingar och vänner under väntetiden, eller själva finansiera egen bostad. Den rättigheten är skyddad av lagen om eget boende (EBO-lagen).

Men allt fler kommuner börjar nu kritisera flyktingars rättighet att bosätta sig var de vill; den kritiken märks tydligt i vissa kommuners remissvar till den statliga utredningen 'Etablering i Sverige, möjlighet för individ och samhälle'.

I Huddinge kommun säger man att man inte vill gå lika långt som Ilmar Reepalu i Malmö, som vill dra in på hyresbidrag och dagsersättning för dem som ändå väljer att bo med sina nära och kära.

- Vi vill att Migrationsverket på ett tidigt stadium ger en paketpresentation över hur det ser ut med bostad, jobb och skolor i olika kommuner. På så sätt kan de välja en kommun med bättre möjligheter, säger Ann-Marie Högberg, kommunalråd i Huddinge.

I Södertälje vill man återgå till det gamla systemet med att staten styr var man ska bo under tiden asylansökan behandlas. Man menar att flyktingar ska placeras mer jämt över landets kommuner och att områden där bara invandrare bor hindrar integrationen.

- Sedan mår många familjer dåligt när de trängs ihop med en eller två andra familjer i en trerumslägenhet, säger Anders Lago, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje.

Han får medhåll av Staffan Norberg från vänsterpartiet i Södertälje. Norberg menar att EBO, lagen om eget boende, har orsakat många flyktingar onödigt lidande och att lagen har fördröjt integrationsprocessen. Kommunen får stöd för en flykting i två år. Därefter får kommunen själva bära kostnaden om flyktingen inte kommit ut i arbetslivet.

- Som det är nu har kommunerna allt ansvar för flyktingarna. Staten har abdikerat fullständigt. Vi har haft en generöst mottagande men det finns en gräns för hur mycket kommunen kan belastas.

I Botkyrka säger man att det stora problemet är bostäder och att det inom kommunen är 18 000 personer i kö för en lägenhet. Anders Arneson, ordförande i kommunstyrelsen säger att Migrationsverket måste ta ett större ansvar för att informera om vilka kommuner som kan erbjuda de asylsökande lägenheter.

- Det måste vara bättre att få en lägenhet och bra mottagande i Strömsund än att bo 13 personer i en trea i Botkyrka, som vi sett vara fallet ibland, säger Anders Arneson.

Varför bygger man då inte bara fler bostäder?

- Vi bygger ca 2 000 lägenheter per år i Södertälje, det är vad kommunen orkar med ekonomiskt. De nyproducerade lägenheterna är också dyra att bo i. Även Hyresgästföreningen har gått emot att vi bygger fler kommunala lägenheter. Eftersom de är dyra att producera kommer en del av produktionskostnaderna att läggas på det gamla beståndet, säger Staffan Norberg.

- I Huddinge bygger vi så många nya bostäder som kommunen har råd med. Om vi bara skulle bygga bostäder för flyktingar skulle det väcka stora diskussioner och ge näring till främlingsfientlighet, säger Ann-Marie Högberg

- Vi bygger kanske mer än andra kommuner. Men det tar tid. Lägenheter är inget man kan snyta fram ur näsan. Det handlar inte om att vi är avigt inställda till flyktingar, tvärtom. Men vi tycker att de är värda ett bättre mottagande än vad vi kan erbjuda i dag, menar hon.

Faktaruta: flyktingar och bostad:

* 2003 valde 1 195 flyktingar att bo i 'eget boende' i Botkyrka.

* Till Södertälje flyttade 559 flyktingar, till Huddinge 668. Stockholm tog emot 4 594, Göteborg 1 552 och Malmö 1 363.

* Källa: Migrationsverket.