Hennes minihjärna kan ersätta många djurförsök | Stockholms Fria
  • Anna Herland har fått ett stipendium från Wallenberg Academy Fellows för att utveckla en ”hjärna-på-ett-chip”.
Fria Tidningen

Hennes minihjärna kan ersätta många djurförsök

Forskaren Anna Herland skapar konstgjorda modeller som ska efterlikna mänskliga organ, som kan komma att ersätta många av djurförsöken i framtiden.

­– Ska jag vara ärlig har jag nästan varit förvånad över det stora intresset.

En av de som arbetar med att ta fram alternativa testmetoder till djurförsök är Anna Herland, forskare vid KTH och Karolinska institutet. Hon har precis kommit tillbaka till Sverige efter tre år i Boston, USA, där hon var gästforskare vid Harvarduniversitetet.

Hennes forskning är inriktad på att återskapa små konstgjorda modeller av mänskliga organ. Cellerna är främst framodlade genom stamceller och Anna Herland fokuserar på att efterlikna en mänsklig hjärna.

– Nervceller är svåra att få tag på genom mänsklig vävnad. Man kan normalt inte ta vävnadsprover på hjärnan och hjärnan är ett av de organen som förstörs snabbast efter döden. Dessutom delar sig nervcellerna inte om man tagit en biopsi, säger Anna Herland.

Organ på chip, som det kallas, består av en liten plastplatta med celler som har ett litet flödessystem så att luft och vätska kan passera in och ut. Syftet är att så gott det går efterlikna hur riktiga celler och organ fungerar med små blodkärl som transporterar olika ämnen och substanser.

– Modellen kan i framtiden användas för att testa läkemedel för åldringssjukdomar som demens eller utvecklingssjukdomar hos barn. När jag började med min forskning sa jag på skämt att vi vet hur vi ska bota alzheimers på möss, men inte på människor. Vi måste alltså ha bättre modeller av människor och våra sjukdomar, säger Anna Herland.

I dag har forskningen när det gäller organ på chip kommit så långt att det går att bedriva tester på enskilda organ. Däremot måste tekniken med att koppla olika organmodeller till varandra, och till exempel skapa ett konstgjort helt tarmsystem, utvecklas. Blodtrycksförändringar och hur immunssystemet fungerar har man inte heller lyckats efterlikna.

– Än så länge är forskningen i sin linda men det går framåt och har tagit rejäl fart de senaste åren. Det finns flera forskningsgrupper i världen som jobbar med olika cellmodeller och jag upplever också att det finns ett stort kommersiellt intresse, bland läkemedelsbolag bland annat.

– Ska jag vara ärlig har jag nästan varit förvånad över det stora intresset. Men det beror väl på lagstiftningen som har fokuserat på att reducera antalet djurförsök och att ersätta de med andra metoder.

Men samtidigt finns det andra fördelar med att utveckla nya organmodeller, förutom den etiska aspekten att inga djur behöver lida, menar hon.

– Det finns stora skillnader mellan djur och människor, även nere på mokelkylnivå, i hur läkemedel tas upp till exempel. Många sjukdomar drabbar inte heller djur och då det kan det vara svårt att ta fram ett läkemedel som ska vara effektivt på en mänsklig sjukdom.

Rekommenderade artiklar

Hon blev hånad på asylboendet

Sirwan sökte asyl i Sverige men blev illa bemött av andra asylsökande. Nu hoppas hon på ett särskilt hbtq-boende för flyktingar.

© 2021 Stockholms Fria