• Antingen väljer vi mer repression eller ett öppnare samhälle som bygger på kärlek och tillit, säger Gudrun Schyman.
Fria Tidningen

”Högervridning måste bemötas med kärlek”

Efter det förmodade terrordådet ökar kraven på fler poliser, skärpta terrorlagar och effektivare tvångsutvisningar. Vi måste bestämma om vi ska ha en politik som bygger på kärlek och tillit eller på repression, säger Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman.

Dagen efter attentet gav riksdagspartierna intrycket av att de står enade i att inte göra partipolitik av händelsen. Det höll i en dag. I SVT:s Agenda i söndags anklagade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson regeringen för att bära en del av ansvaret. Den uzbekiske man som misstänks för fredagens dåd hade nämligen redan fått avslag på sin asylansökan men höll sig undan myndigheterna. Om regeringen tagit initiativ för att se till att fler som fått utvisningsbeslut sätts i förvar hade dådet kunnat förhindras, menar han.

På måndagen krävde både Moderaterna och Liberalerna hårdare tag mot personer som fått beslut om utvisning. Hur då? Genom att placera fler i förvar. Även statsminister Stefan Löfven (S) var självkritisk:

– Internationella regler säger att man får komma till ett land och söka asyl. Så har vi nej är nej och ja är ja. I det här fallet är jag frustrerad över om det inte fungerar att de som får nej lämnar landet.

Problemet i det aktuella fallet med den terrormisstänkte mannen från Uzbekistan är att Sverige inte normalt tvångsutvisar personer dit. Bland annat för att tortyr och misshandel spelar en central roll i landets rättssystem. Därför hade polisens möjligheter att placera den misstänkte i förvar ändå varit begränsade om de fått tag på honom, menar gränspolisen. Men det väntas ändå bli en viktig fråga som diskuteras under de blocköverskridande samtal om nya åtgärder mot terrorism som Löfven bjöd in till i söndags. Då väntas också frågan komma upp om deltagande i en terroristorganisation ska vara kriminaliserat, precis som i Norge. Det vill inrikesminister Anders Ygeman och frågan har stöd av allianspartierna.

Även på S-kongressen var det svårt att undvika att göra politik av fredagens händelse. Temat på kongressen, ”trygghet i en ny tid”, sattes långt före dådet och satsningar på fler poliser och stärkt säkerhets- och försvarspolitik hade aviserats tidigare. Men att dådet ändå kom att prägla kongressen och sätta en ny ton för politiken som röstades igenom är många överens om. Frågan om partiets migrationspolitik hade före kongressen pekats ut som en av stridsfrågorna – vid sidan av frågan om vinster i välfärden. Men när ämnet skulle avhandlas blev debatten ljummen. Även om det inte påverkade vilka beslut som fattades får det konsekvensen att det ser ut som att partiet är mer enat än vad det är, menar S-statsvetaren Ulf Bjereld.

– Det hemska dådet ledde till en mer lågmäld argumentation och till att debatten blev lugnare. Jag tycker det är bra med ett sansat debattklimat. Samtidigt kan det tolkas som att enigheten är större än vad den är och man får inte förväxla ett sansat debattklimat med att konflikter inte får komma upp på bordet, säger han.

Alla bryter inte mot överenskommelsen att inte göra några politiska utspel så tätt inpå fredagens dåd. Vänsterpartiet låter på måndagen hälsa via sin pressavdelning att de inte vill göra några politiska uttalanden om dådet eller de frågor som avhandlades på S-kongressen i helgen, av hänsyn till offren. Centerpartiets Annie Lööf var under söndagens Agenda tydlig med att eventuella lagskärpningar måste vara underbyggda och rättssäkra.

– Det är inte i dag eller i morgon vi kommer att fatta beslut, sa hon.

Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman tycker däremot det är viktigt att markera mot den snabba vridning av politiken som nu sker, från mitten till höger.

– Det här är en utveckling som har skett gradvis efter att Sverigedemokraterna har vuxit men som får förnyad kraft utifrån det här attentatet. Det är klart att många blir rädda och upprörda, så är det. Men nu måste vi välja om vi antingen ska ha mer repression eller om vi ska välja den andra vägen, som alla pratar om att vi måste ta, mot ett öppnare samhälle som bygger på kärlek och tillit.

Hon skulle vilja att den politiska diskussionen blickade bakåt i tiden. Att man ser tillbaka på vilka händelser och beslut som lett fram till den här typen av terrordåd och utifrån den erfarenheten bygger politik.

– Vi måste gå tillbaka redan till år 2001, till terrorattacken i USA då Bush förklarade krig mellan den civiliserade världen och den muslimska världen. Det sådde en islamofobi som har spätts på för varje konflikt sedan dess och som hela tiden lett till reaktioner om att vi behöver hårdare tag. Den våldsupptrappning som skett de senaste 15 åren har hela tiden mötts med mer våld och ökad repression som lett till att konflikterna accelererat och att våldsanvändningen har ökat. Kampen mot terrorismen har inte haft den effekt man ville.

SD och nationalisternas framväxt har inneburit att många politiska partier gått över till samma problemformuleringar. Nu behövs en annan problemformulering, säger Gudrun Schyman.

– Vi måste titta på vad som föder den här desperationen hos en människa, att man kan tänka sig att gå i döden för något man upplever som större än en själv. Vi måste titta på vilka grundläggande behov människor har av mat, trygghet, bostad och att känna säkerhet, allt det som kännetecknar ett öppet samhälle. Vi måste tillbaka till de frågorna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hon blev hånad på asylboendet

Sirwan sökte asyl i Sverige men blev illa bemött av andra asylsökande. Nu hoppas hon på ett särskilt hbtq-boende för flyktingar.

© 2024 Stockholms Fria