AP-fonderna ­– som förvaltar svenskarnas allmänna pensionspengar ­– har fått kritik genom åren för att investera i alltifrån barnarbete och tvångsförflyttningar till vapenföretag och smutsig fossilindustri. En granskning som Världsnaturfonden WWF gjorde 2015 visade att AP-fondernas investeringar i olja, gas och kolreserver ökat på senare år. Svenska pensionssparare ägde år 2014 fossila reserver som motsvarade potentiella utsläpp av 588 miljoner ton koldioxid ­– tio gånger mer än hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp, enligt WWF. Förra året ifrågasattes den typen av investeringar av FN i en uppföljning av hur Sverige lever upp till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Nu vill regeringen ändra reglerna för AP-fonderna så att det tydligare framgår att fondmedlen ska förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. I juli skickades ett förslag om ändrade regler ut på remiss, som de sex partierna ­som står bakom pensionsöverenskommelsen – MP, S, C, KD, L och M ­– kommit överens om. Enligt förslaget ska det i reglerna tydliggöras att fondmedlen ska förvaltas genom "ansvarsfulla investeringar" med särskilt fokus på hållbar utveckling. AP-fonderna ska också ta fram gemensamma riktlinjer kring ansvarsfulla investeringar. Tanken är att de nya reglerna ska börja gälla år 2018.

– Genom detta förslag är jag övertygad om att AP-fonderna kommer att minska miljöpåverkan från sina portföljer och placera sig i det absoluta toppskiktet vad gäller hållbarhet. Detta är nödvändigt om Parisavtalet och målen inom Agenda 2030 ska nås, kommenterar finansmarknadsminister Per Bolund (MP) förslaget.

Huvudsyftet med regeländringarna är dock inte att införa skarpare skrivningar om hållbarhet. De viktigaste ändringarna handlar om att öka frihetsgraden i placeringsreglerna så att en större andel av fondmedlen kan placeras utanför börsen. Det ska öka möjligheterna för AP-fonderna att bättre nå målet om att maximera avkastningen för att kunna garantera goda pensioner i framtiden. Det görs alltså inte något avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Rolf Lindahl, som är ansvarig för energi- och klimatfrågor på Greenpeace, hade hoppats på att regeringen vågat gå längre.

­– Det innebär att hög avkastning kommer vara fortsatt överordnat etik, miljö och andra hållbarhetsaspekter. I förslaget betonar man förvisso hållbarhet, att det ska få större tyngd i deras beslut men eftersom avkastningsmålet består bäddar det för fortsätta målkonflikter och möjliggör för fondstyrelserna att fortsätta investera i fossil verksamhet.

Han pekar på Irland som exempel. I januari klubbades en ny lag igenom i landet som innebär att de statliga pensionsfonderna helt ska sluta investera i kol, olja och gas. Enligt Rolf Lindahl är den svenska regeringens förslag vad gäller hållbarhetsdelen i princip en kopia av de förslag kring nya AP-fondsregler som kom år 2015. Sedan dess har mycket hänt som gör att man bör uppdatera förslaget, säger han, och pekar på införandet av det nya globala utvecklingsmålet Agenda 2030, att Parisavtalet har börjat gälla och att regeringen har satt upp som ambition att bli världens första fossila välfärdsland.

­– Lagändringen är ett steg i rätt riktning som leder till att det blir svårare för styrelserna i AP-fonderna att motivera omfattande investeringar i fossila bolag men det kan också bli så att vissa av de fortsätter investera i klimatskadlig verksamhet. Är det rimligt att svenska skattebetalare, via det allmänna pensionssystemet, ska fortsätta bidra till fossilindustrin?