- Det är en väldig skillnad på kylskåp och bilar, och människor. Det är inte en fri marknad när det gäller arbete och det kommer heller aldrig att kunna bli det. Däremot kan det vara och ska vara en fri marknad och rörlighet när det gäller varor, men det finns en fundamental skillnad och den måste hanteras när vi nu utvecklar den fria rörligheten inom EU, säger arbetslivsminister Hans Karlsson till ekot.

Han säger det med anledning av det så kallade tjänstedirektivet som diskuteras inom EU. Tjänstedirektivet som EU-kommissionen föreslår innebär bland annat att fackliga avtal som gjorts i hemlandet också ska gälla om man flyttar för att jobba i ett annat land inom EU. Enligt Hans Karlsson ligger regeringens kamp mot det här tjänstedirektivet i linje med förslaget om övergångsregler för de nya EU-medborgarna.

- Det vi gör i båda fallen är att säkerställa att de villkor som gäller i Sverige också ska gälla för de människor som kommer hit och jobbar. Då ska svenska kollektivavtal gälla och strejkrätten ska vara helt oinskränkt. Det måste den fria rörligheten innefatta. Vi kan inte ha en fri rörlighet som innebär att vi slår sönder arbetsmarknaderna i respektive land. En sådan fri rörlighet kommer aldrig att accepteras av löntagare, säger han.

Hans Karlssons hållning visar på konflikten som den svenska regeringen har att tampas med, den mellan EU:s fria och gränsöverskridande samarbete, och önskan att bevara den svenska modellen.

Professor i EG-rätt, Ulf Bernitz, håller inte alls med arbetslivsminister Hans Karlsson om att det finns en fundamental skillnad mellan de fyra fria rörligheterna. Han säger att uttalandet strider mot själva grundtanken med EU-projektet och mot det avtal Sverige skrivit under.

- Det är inte bara varor det handlar om. Det handlar lika mycket om tjänster och fri rörlighet för tjänster och också för personerna som utför tjänsterna över gränserna i EU. Så har det varit från början och det är verkligen inget nytt, säger Ulf Bernitz till TT.