En enkätundersökning som flyktingenheten inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm gjort förra året visar att 130 asylsökande barn förra året var intagna på psykiatrisk klinik i minst en vecka sedan de stängt av kontakten med omvärlden. I några fall rör det sig om vårdtider upp till 40 veckor. Genom att ge dem näring via sond hålls barnen vid liv och de förses med blöja.

- Det är bara toppen av ett isberg. Långt fler barn finns i öppenvården eller är aktuella för insatser inom socialtjänsten. Ytterligare 30 barn har fått vård utan att vara intagna på natten, säger Marie Hessle som är enhetens chef till TV 4.

Barnen i enkäten är mellan 1 och 17 år och kommer från de forna jugoslaviska och sovjetiska staterna, men också från länder som Iran, Irak, Syrien, Turkiet och Algeriet.

- De slutar att äta, slutar att tala, sjunker in i sig själva och hamnar i ett tillstånd som levande döda.

Enligt Marie Hessle handlar det om barn som ofta har svåra upplevelser med sig från hemlandet och om förtvivlade, deprimerade, desperata föräldrar som inte orkar vara föräldrar och inte orkar ge barnen hopp om ett bättre liv. Väntan på asyl frestar på. När så beskedet om avslag på asylansökan kommer sluter barnen sig för omvärlden.

Fenomenet är nytt för psykologin sedan några år tillbaka. Ett problem är att föräldrarna själva kan vara i behov av psykiatrisk vård, men att de som asylsökande bara har rätt till akut vård.

- När det handlar om kvinnor som blivit våldtagna brukar jag säga att ur barnpsykiatrisk synpunkt så borde mammorna få psykiatrisk vård, säger psykolog Andreas Tunström som gjort enkäten, till TT.

För att hjälpa dessa barn krävs nya behandlingsstrategier inom barnpsykiatrin. Exempel finns, Svenska Dagbladet berättar till exempel hur barnpsykiatrin i Skellefteå fått en flicka att tillfriskna genom att skapa struktur i vardagen, låta henne bada med sin mamma, lyssna på musik, träffa djur och andra barn.