Ny revolt splittrar Libanon
På tisdagen trappades kampanjen mot Libanons regering upp med en omfattande vägblockad. Ett kuppförsök enligt regeringen - en social revolution enligt deltagarna. Aktionen följdes av våldsamma konfrontationer som trappades upp under veckan. På torsdagen utbröt skottlossning mellan shia- och sunnimuslimer vid ett universitet i Beirut.
Libanons Hizbollah-ledda opposition utlyste under helgen en generalstrejk med krav på mer inflytande i regeringen eller nyval. På tisdagsmorgonen täcktes Beirut av svart rök när aktivister blockerade vägar med brinnande bildäck. Resten av dagen blev fortsatt våldsam.
I stadsdelen Masraa sköt soldater i luften och pansarfordon spärrade av vägen för att hålla isär shia- och sunnimuslimska ungdomar som kastade sten och ropade slagord efter varandra. I andra delar av landet gick motdemonstranter till attack mot oppositionsanhängare. Totalt dödades tre personer och många skadades.
Många Beirutbor stannade hemma, antingen för att de stöder oppositionen eller för att de inte kunde ta sig till jobbet. Omar Makarim försökte men fastnade vid en barrikad. Han ville inte kalla sig regeringsanhängare, men var kritisk mot oppositionens metoder.
- De kommer inte att uppnå någonting. De kan hindra oss från att gå till jobbet i dag, men vi kommer att jobba imorgon, och nästa dag. Det är bättre att ha en dialog.
Andra gick till fots till jobbet. Talaar som jobbar på ett sjukhus hade fått ett särskilt tillstånd att visa upp vid vägspärrarna. Men hon gav sitt stöd åt oppositionen.
- De har lovat oss förbättringar av ekonomin sedan 1990-talet. Om oppositionen tar över kanske det blir värre, kanske bättre. Men jag stöder alla som försöker förändra, för vi kan inte fortsätta så här.
Under natten hävde oppositionen blockaden, och beskrev den som en varning. Enligt Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallah kan oppositionen störta regeringen när som helst, men har undvikit det för att bevara freden i landet.
Oppositionens protester har pågått sedan den första december, och leds av shiamuslimska Hizbollah och den kristna Fria Patriotiska Rörelsen, FPM. De kräver fler ministerposter och vetorätt över viktiga beslut, eller nya parlamentsval.
Regeringen domineras sedan valet 2005 av sunnimuslimska politiker med nära band till USA och Saudiarabien. Enligt dem vill oppositionen stoppa en internationell tribunal för att döma de skyldiga bakom mordet på den före detta premiärministern Rafiq Hariri, som man anklagar Syrien för att ligga bakom.
FPM-anhängare avfärdar talet om att oppositionen skulle agera på uppdrag av Syrien. Deras ledare Michel Aoun ledde i slutskedet av inbördeskriget ett misslyckat uppror mot den syriska ockupationen. Han befann sig därefter i landsflykt tills Syrien tvingades ut ur landet.
Tisdagens blockad föregicks även av protester mot regeringens ekonomiska reformprogram, som skulle vinna lån- och biståndsgivares förtroende inför veckans Libanon-konferens i Paris. Reformerna inkluderar en momshöjning och minskade subventioner på oljeprodukter och elektricitet, samtidigt som inkomstskatten förblir 10 procent oavsett inkomst.
- När två tredjedelar av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, och köpkraften har minskat med 30-35 procent, är det tveksamt om de lägre och mellersta klasserna kommer att klara fler kostnadshöjningar. Och det är främst mot dem som regeringens åtgärder riktas, säger ekonomen Kamal Hamdan från Institutet för konsultation och forskning.
Vid en barrikad nära hamnen i östra Beirut förklarade en maskerad medelålders FPM-aktivist varför hon såg protesterna som nödvändiga.
- Regeringen ger oss inget alternativ. De vägrar att släppa in andra partier och har ingen strategi för landet. Istället åker de till Paris och ber om pengar för att betala ränta till sina egna banker. Det är en ren maffiaregering. USA och Europa måste förstå att det här är 2000-talet. Vi är ett utbildat folk och förstår vad som pågår.
Oppositionen har ett starkt stöd bland shiamuslimer i södra Libanon. Där är fattigdomen utbredd och återuppbyggnaden efter sommarens israeliska bombningar har gått långsamt.
Även många sunnimuslimer är kritiska mot regeringens oförmåga att förbättra människors ekonomiska situation. Ställda inför oppositionens gatuprotester sluter dock de flesta av dem upp bakom den belägrade premiärministern Foud Siniora.
Samtidigt som Siniora på torsdagen reste till Paris och fick löften om 7,6 miljarder dollar i bistånd och lån, skakades Beirut av mer våld. Ett slagsmål på ett av Beiruts universitet utvecklades till kravaller mellan sunni- och shiamuslimska studenter. Därefter utbröt skottlossning mellan shiamuslimska oppositionsanhängare och sunnimuslimska boende i området. Striden pågick i flera timmar innan armén gick in och skilde de båda grupperna åt. Då hade minst 4 personer dödats.
- Många av oss här stöder oppositionen i princip. Vi vill också ha förändring, och Saad Hariri [ledare för sunnimuslimska Framtidsrörelsen] är en skurk. Men hur kan vi stå bakom oppositionen när de beter sig så här, som djur, säger en boende i området.
Efter veckans konfrontationer är nu oron för ett nytt inbördeskrig större än någonsin i Libanon - en del talar till och med om krig som den enda utvägen ur det politiska dödläget.
LIBANONS PARLAMENT
Libanons parlamentariska system bygger på en balans mellan religiösa grupper, och utestänger i praktiken sekulära partier.
Presidenten måste vara kristen, premiärministern sunnimuslim, och parlamentets talman shiamuslim.
Under Syriens ockupation tappade landets kristna ekonomiskt och politiskt inflytande, vilket enligt somliga bedömare förklarar den nuvarande alliansen mellan kristna och shiamuslimska politiker.
LIBANONS PARLAMENT
Libanons parlamentariska system bygger på en balans mellan religiösa grupper, och utestänger i praktiken sekulära partier.
Presidenten måste vara kristen, premiärministern sunnimuslim, och parlamentets talman shiamuslim.
Under Syriens ockupation tappade landets kristna ekonomiskt och politiskt inflytande, vilket enligt somliga bedömare förklarar den nuvarande alliansen mellan kristna och shiamuslimska politiker.
