Förra året minskade resurserna till fattigdomsbekämpning kraftigt i hela världen. Uppemot en tredjedel, 13,5 miljarder euro, av EU-ländernas biståndspengar används till annat än direkt fattigdomsbekämpning. Det visar det europeiska nätverket Concords rapport Hold the Applause. Om denna utveckling fortsätter kommer ett flertal europeiska länder inte att ha uppfyllt sina löften till fattiga länder år 2010.
I höstas gick de borgerliga partierna till val på att biståndet skulle förbli på samma nivå. Men kvaliteten har försämrats då biståndet i dag finansierar till exempel flyktingmottagande.
Tidigare i veckan framkom även att regeringen i motsats till EU-kommissionen vill möjliggöra att använda resurser från biståndet till att finansiera militära insatser. Nu går organisationerna Action Aid, Röda korset, Svenska kyrkan, Diakonia och Forum Syd samman och kritiserar regeringens biståndspolitik.
– Allianspartierna gick före valet ut och lovade att man skulle ha kvar biståndet på 1 procent av BNP. Men nu ser vi att man fyller den enda procenten med nästan vad som helst, säger Action Aids generalsekreterare Ylva Jonsson Strömberg.
– Skuldavskrivningar och flyktingmottagande inkluderas i biståndet vilket bara blir en besparing för Sverige och inte kommer de fattiga till del. Det är jätteviktigt att hjälpa människor som är på flykt men det kan vi rika betala, det ska inte fattiga länder behöva göra.

Över 3,2 miljarder kronor av det svenska biståndet går inte till direkt fattigdomsbekämpning, enligt regeringens senaste budget.
Ylva Jonsson Strömberg anser att Sverige inte bara kan leva på gamla meriter utan måste leva upp till det vi går ut och säger om att vi är världens bästa land på bistånd.
– Det är mycket av det svenska biståndet som varit bra. Men en del av pengarna har snarast gått till att stärka svenskt näringsliv i Afrika istället för att stärka det afrikanska näringslivet.
Röda korset är en annan av de organisationer som nu tar ställning mot den svenska biståndspolitiken.
– Det vi framför allt kritiserar är att det finns kostnader som ingår i biståndsramen som absolut inte ska finnas där. Regeringen ska använda pengarna till fattigdomsbekämpning och inget annat, säger Bengt Westerberg, ordförande för Svenska Röda korset.
Han menar att Sveriges biståndspolitik i och för sig klarar sig bra i internationella jämförelser med en större procentuell del av BNP till bistånd än något annat land.
– På så vis fullgör vi ett ansvar som många andra länder inte gör. Men för att Sverige ska vara en stark och trovärdig internationell röst är det viktigt att vi inte går i samma riktning som andra länder gör och urholkar biståndet, säger han.

Tidigare i vår har även organisationen Attac gått till hårt angrepp mot regeringen och sagt att deras biståndspolitik får koloniala förtecken när man villkorar bistånd, lån och skuldavskrivningar mot att de fattiga länderna privatiserar sin samhällsservice.
– Att lyssna till Anders Borg är som att resa 20 år tillbaka i tiden. Borgs recept för utveckling, att de fattiga ländernas ekonomiska politik ska detaljstyras genom villkorande av lån och bistånd, är en linje som till och med Världsbanken och IMF har börjat överge, sa Martin Persson från Attac i ett pressmeddelande i mars.
Som en kommentar till dessa krav på motprestationer på bistånd säger Bengt Westerberg:
– Det är en mycket konstig politik. Det är viktigt att den politik som mottagarländerna för är demokratisk men i övrigt ska vi inte lägga oss i deras politiska angelägenheter.

Fria Tidningar har inte kunnat nå biståndsminister Gunilla Carlsson för en kommentar, men hennes pressekreterare Mikael Östlund dementerar uppgifterna om att regeringen öppnar för att biståndspengar nu även ska användas till militära insatser.
– Det där stämmer inte. Men det finns tydligen krafter som gärna vill få det att se ut så. Däremot tycker vi att det är rimligt att använda pengarna till att undervisa folk om mänskliga rättigheter, säger han.