Den 1 mars stormade polisen under dramatiska former Ungdomshuset på Jagtvej 69, traditionellt ett tillhåll för anarkister och autonoma. En lågintensiv konflikt kring huset hade då pågått under en längre tid. Redan år 1999 försökte den kristna sekten Fadershuset köpa fastigheten. Detta nekades dem emellertid av kommunen, som istället valde att sälja till det företaget Human A/S. Faderskyrkan svarade med att köpa Human A/S, och blev därmed juridiska ägare till Jagtvej 69.

Åren innan vräkningen föregicks av ett flertal resultatslösa medlingsförsök. Ungdomshusets brukare har anklagat kommunen för bristande förhandlingsvilja, eftersom den vägrat ställa någon annan lokal till förfogande.

Stiftelsen Jagtvej 69 erbjöd också Fadershuset 14 miljoner danska kronor för fastigheten, vilket är tolv miljoner mer än vad Human A/S betalade år 1999.

Fadershuset vägrade dock.

- Vi kan inte ha något från helvetet på Nörrebro, det har Gud sagt till mig, sa sektens ledare Ruth Evensen till Dagens Nyheter månaderna innan stormingen.

Den autonoma vänstern har förfogat över fastigheten på Jagtvej 69 sedan början av 1980-talet. Kommunens beslut att sälja det har uppfattats som en del i en hårdare politik mot Köpenhamns frizoner, Kristiania och Ungdomshuset. Såväl aktivisterna som delar av den parlamentariska vänstern menar att majoriteten vill rensa bort alla spår av socialt orienterade eller subversiva rörelser från gatubilden.

Om denna analys stämmer har de styrande misslyckats kapitalt. Efter stormningen av Ungdomshuset följde massiva protester, och den största polisaktionen i Danmarks historia krävdes för att stävja gatustriderna.

Sedan dess har den danska huvudstadens gator präglats av en politisk aktivitet vars like inte skådats sedan husockupanterna i BZ-rörelsen var som mest aktiva under 1980-talets första hälft, om ens då.

Nya ockupationer, demonstrationer, gatuaktiviteter och regelrätta konfrontationer mot ordningsmakten har avlöst varandra. Och lördagen den 1 september, på halvårsdagen av polisens dramatiska stormning av Ungdomshuset, brann barrikaderna återigen på Nörrebros gator.

Dagen började med större demonstrationer som enligt arrangörernas egna siffror samlade omkring

4 000 deltagare. Stämningen mellan polis och demonstranter ska stundtals ha varit ansträngd, men inga större ordningstörningar ska ha förekommit.

Senare på kvällen hade en Reclaim the streets-fest på hemlig plats utlysts. Den hemliga platsen visade sig vara Ground zero, som aktivisterna kallar den tomt där det numera rivna Ungdomshuset stod, och strax efter klockan 23.00 hade festen samlat omkring 500 deltagare.

Kort därefter började aktivisterna bygga, och antända, barrikader längs Jagtvej. De efterföljande konfrontationerna med polisen resulterade i ett tjugotal gripna aktivister. Dessutom totalförstördes en piketbuss sedan en polisman av misstag råkat avfyra en tårgasgranat inuti den. Demonstranterna tände eld på bussen sedan poliserna flytt ut.

Det senaste halvårets ständiga aktioner har tärt hårt på polisens resurser, och nyligen vädjade ledande företrädare för Köpenhamnspolisen till stadens folkvalda om att hitta en politisk lösning.

Men partierna i borgerrepresentationen, motsvarande en svensk kommunfullmäktigeförsamling, är oense om hur ungdomarnas krav ska hanteras. Initiativet G13, som kämpar för att ett nytt autonomt ungdomshus, har deklarerat att de från och med i torsdags ska ockupera en fastighet på Gröndalsvägens allé 13.

Partierna Socialistisk Folkeparti och Enhedslistan har krävt att ungdomarna ska få disponera huset, och hotar att annars obstruera de kommande budgetförhandlingarna.

Men både de konservativa partierna och stadens största parti, Socialdemokraterna, motsätter sig en sådan lösning.

- Vi vill inte ha ett nytt självstyrande ungdomshus som på Jagtvej 69. Men ett kommunalt drivet hus med aktiviteter för unga är vi alltid villiga att diskutera, säger partiets politiska ordförande Anne Vang till Jyllandsposten.